söndag 14 december 2014

En smakebit på søndag: Livets aviga och räta

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av små textutdrag hämtade från böcker som för närvarande läses, samt även själva bjuda på en sådan.

Smakebit på søndag hämtas här hos mig idag från Kate Jacobs debutroman "Livets aviga och räta" (orginaltitel; Friday Night Knitting Club). Under vissa situationer får man på något vis bara nog av det död och elände som deckare låter berätta om. Så för ett tag lägger jag kriminalromanen åt sidan och lämnar plats åt lite lättsammare feelgood. För "Livets aviga och räta" tycks än så länge stämma in mycket bra som sådan.

Det handlar om vänskap över alla gränser; skiftande åldrar, av varierande social status, olika ursprungliga nationaliteter och hudfärg - ja, så där som man önskar det kunde få vara men tyvärr inte alltid är i verkligheten. Den gemensamma nämnaren är stickning naturligtvis, en ganska enkel men varm och innerlig historia är det, men ibland är det ju alltså bara något sådant man kan behöva för stunden.

Platsen är garnaffären Walker & Dotter på Manhattan, här driver Georgia sin rörelse och såsom ensamstående mor till tonårsdottern Dakota kämpar hon för att få det hela att gå runt. Den äldre damen Anita som nyligen blivit änka blir ett gott stöd och hjälp för såväl Georgia, Dakota och garnbutikens hjälpsökande kunder. Boken är skriven 2007 och det menades bli film av denna bok 2010 (filmrättigheter såldes till Julia Roberts). Blev det måhända ingen film? Har inte hittat något angående detta.

"Därmed lämnades dörren olåst ännu en stund, och det dröjde inte särskilt länge förrän en liten skara stamkunder tog för vana att mot slutet av arbetsveckan titta in på övertid med sina stickningar - tröjor och halsdukar och mobilfodral - och be om hjälp med korrigering av alla de felaktiga mönstertolkningar de råkat göra ombord på pendeltåget på väg till jobbet.
"Jag kan helt enkelt inte få rätsida på det här knapphålet!"
"Varför tappar jag maskor stup i kvarten?"
"Tror ni jag hinner få koftan färdig till jul?"
Ingen tillkännagav att en stickklubb skulle starta, men trots det började de här kvinnorna regelbundet dyka upp på fredagskvällarna och helt enkelt dröja sig kvar. De pratade med varandra, diskuterade med Anita, slog sig ner vid det stora runda bordet mitt i lokalen och fortsatte där de lagt arbetet åt sidan veckan innan. Och, till slut, en fredag på hösten förra året, blev klubben officiell. I alla fall på sätt och vis."

Det är nästan så man blir sugen på att börja sticka igen... Varför inte (förutom sockor och vantar) kanske rentav ett stickat fodral till e-bokläsaren, om man nu skall försöka hålla sig inom den bokliga sfären. :)



14 kommentarer:

  1. Åh vad härlig den låter! Tack för smakebiten och ha en trevlig söndag!

    SvaraRadera
  2. Tack för smakbiten. Den här tror jag skulle passa både mig och dottern!

    SvaraRadera
  3. Låter mysigt! Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  4. Tack för smakbiten och hoppas du får en bra söndag!

    SvaraRadera
  5. Låter som en härlig bok som avkoppling från död och elände :) Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  6. Jeg har ikke lest denne strikkeklubb boken, men andre om samme tema. Det kan være virkelig koselige bøker :-) Ønsker deg en fin adventssøndag!

    SvaraRadera
  7. Noen ganger er feel good akkurat det rette :) Ønsker deg en mysig søndag!

    SvaraRadera
  8. Skulle inte haft något emot att sticka ett fodral till min platta, är dessvärre ganska kass på det :)

    SvaraRadera
  9. med jämna mellanrum får jag lust att sticka, men det går fort över. har för mycket att läsa. denna har jag läst och tyckte att den var en typisk kravlös trea. undrar om det inte finns en fortsättning också

    SvaraRadera
  10. Tack för smakbiten. Låter som en mysig bok. Blir nästan sugen på att sticka, men det är inte riktigt min starka sida...;)

    SvaraRadera
  11. Blir inte så mycket stickande när man läser tyvärr, men när jag inte läste så mycket stickade jag.

    SvaraRadera
  12. Jag började faktiskt precis sticka ett par sockor. Tänkte dom skulle ta några år att få klara så jag skulle ha ett projekt om jag behöver det.

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)