onsdag 18 februari 2015

"Legend" av Richard Matheson

Legend
Richard Matheson


Information från förlaget (Styxx Fantasy):

"Ray Bradbury har kallat honom en av 1900-talets viktigaste författare: Richard Matheson, författaren bakom Legend (I am Legend) – en av skräckgenrens absolut största klassiker. 
Robert Neville är den siste mannen på jorden – men han är inte ensam.
En fasansfull farsot har dragit fram och gjort att resten av mänskligheten – män, kvinnor och barn – har muterat och förvandlats till fruktansvärda, nattlevande varelser som törstar efter Roberts blod. 
Hopplösheten i Roberts liv är total, ändå förmår han inte göra slut på det. Han lever sitt liv på det enda sätt han kan: på dagarna åker han runt i det ödelagda Los Angeles och letar efter sina vilande fiender för att ta slut på dem, en efter en, med en påle i hjärtat. På natten barrikaderar han sig i sitt hus och ber om att få se ännu en gryning. 
Så en dag händer något som stör hans monotoni. Men är det en välsignelse eller en förbannelse? 
Legend har inspirerat kända författare som Stephen King, filmats inte mindre än 3 gånger (senast 2007 med Will Smith i huvudrollen), gjorts som radiopjäs och serietidning och översatts till otaliga språk."

Som klassiker ofta brukar vara är detta riktigt, riktigt bra! Fascineras över att denna postapokalyptiska science fiction-roman publicerades första gången redan 1954. Fanns med i Wahlströms "Kalla Kårar"-serie, då 1975 som; "Varulvarnas natt". Utgåvan i svensk översättning (förlag Styxx Fantasy) som jag läst, är från 2010 och då alltså med titeln; "Legend".

Via bokbloggare - denna förträffliga källa till bra boktips - blev det för mig helt nyligen känt att filmen "I Am Legend" (med Will Smith i huvudrollen) var baserad på en bok, vilket jag alltså inte tidigare visste. Filmen var riktigt bra, men boken var - förutom helt annorlunda - fantastisk! Det förvånar mig inte det minsta att den här boken fungerat som inspiration till senare böcker av andra författare, bl.a Stephen King.

För den som sett filmen blir man kanske som hundmänniska lite skeptisk inför att läsa boken, utifall det blir alltför sorgligt. Men hunden (som för övrigt i boken inte är en schäfer) tar inte så stor plats varken tidsmässigt eller emotionellt så det blir tårdrypande, tack och lov. Schäfrar har en speciell plats i mitt hjärta och visst hade man sina tvivel inför att läsa boken. Men alla blödiga hundvänner kan alltså vara lugna, man klarar av läsningen utan alltför upprörda känslor. Det är faktiskt värre med filmen...

Betyg: 5/5



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)