lördag 25 april 2015

"Dracula" av Bram Stoker

Dracula
Bram Stoker
I Dracula tar oss Bram Stoker inledningsvis till Transsylvanien genom att vi får ta del av Jonathan Harkers dagbok.

Kanske väcks då, så där till att börja med, vårt eventuella intresse för Jonathans kulinariska upptäckter på sin färd mot den blodtörstige grevens residens? På Hotel Royal: Till supé serverad "Paprika hendl" (en "törstretande" - man får förmoda den var pepparstark - god nationalrätt av kyckling tillredd med paprika); till frukost dagen därpå serverades ännu mer paprika, "mamaliga"* (en slags majsmjölsgröt - traditionell rumänsk rätt) samt "impletata" (köttfärsfylld äggplanta). Vid nästa anhalt, där greven hänvisat Jonathan att ta in på hotellet Gyllene Kronan, serveras Jonathan middag innan han lämnar platsen; "rövarkött" ("bitar av bacon, lök och biff kryddade med rödpeppar, uppträdda på spett och stekta över öppen eld").

Den unge advokaten (vars advokatfirma anlitats av Dracula inför fastighetsköpet i London) antecknar ivrigt i sin dagbok att påminna sig om att skaffa recept på maträtterna, för att ta hem till sin fästmö Mina. Att den här klassikern skulle få mig att inledningsvis bli nyfiken på beskrivna maträtter från Rumänien hade man nog aldrig anat.

Bram Stokers skräckroman är från 1897 och med detta träder vampyren Greve Dracula fram. Efter originalet har senare flera olika omskrivna versioner givits ut och greven har fått figurera i ett flertal filmer. (För Nosferatu - se tidigare blogginlägg).

I romanens handling skickas den nyexaminerade advokaten Jonathan Harker genom sin advokatfirma till Transsylvanien. Där skall han tillsammans med sin nya klient greve Dracula gå igenom de detaljer som förestår ett fastighetsköp i London. Greven ämnar lämna sitt slott för att bosätta sig i England. Efter en tid inser Jonathan att han blivit grevens fånge i slottet, de onda aningar han haft om greven och hans avsikter blir alltmer uppenbara för den uppskakade advokaten. Jonathan lyckas fly, efter det att greven (medelst kistförvaring) rest till England.
Efter dessa dagboksanteckningar tar fästmön Mina Murrays dagbok vid, liksom Minas väninna Lucys dagbok, och de fonografinspelningar doktor Seward gör (arbetar på mentalsjukhus och är en av Lucys friare). Dagboksanteckningar, tidningsartiklar och andra dokument driver handlingen framåt i kronologisk ordning. Det blir oerhört spännande och omväxlande med de olika beskrivna perspektiven.

Övriga personer i handlingen är: Den klämkäcke amerikanen Quincey Morris (ytterligare en friare till Lucy), Arthur Holmwood (friare till, senare förlovad med Lucy) och sist (men inte minst) den sympatiske professor Van Helsing från Amsterdam. Den sistnämnde låter doktor Seward efterkalla då greven hunnit smitta Lucy, och professorn förstår förstås problemet samt vad som därpå är av nöden tvunget.
Jonathan, doktor Seward, Quincey, Arthur, Van Helsing och även Mina (till och från) börjar med gemensamma krafter försöka eliminera Dracula. Greven arrangerar sin flykt (i kista) tillbaka mot sitt slott och vampyrjakten fortsätter på så vis från England till Rumänien.
Mina Harker (sedermera alltså gift med Jonathan) blir under den inledande delen av vampyrjakten åsidosatt av de övriga i gruppen och blir naturligtvis smittad av greven hon med. Kommer madam Mina att bli botad från vampyrsmittan i denna originalklassiker? Ja, ser ni det kommer inte att avslöjas här (såvida man inte redan känner till berättelsens slutfas)...

Intresset för vampyrer i populärkulturen är riktigt stort, men hur många har läst själva upphovet till allt detta? Rekommenderar verkligen alla som inte läst denna klassiker att göra det. Förutom att det upplevdes en aning för utdraget med doktor Sewards dokumentation rörande mentalpatienten Renfield, så är det ett gott driv i boken och det blir rejält spännande fram på slutet. Gammaldags gotisk skräck när den är som allra bäst!

Tidigare blogginlägg om Dracula kan man finna här: En smakebit på søndag.

Betyg: 4/5


* Mămăligă: 8 1/2 dl vatten, salt, ca 3 dl majsmjöl, 2 msk smör, 1 1/2 dl gräddfil, ev. fetaost eller keso


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)