onsdag 24 juni 2015

Andra kvartalet

Från självhushållets tid (1966) berättar Torsten Nothin (1884-1972) om det moderna samhällets framväxt runt mitten av 1800-talet. Under den tiden kom stambanorna till, liksom det moderna bankväsendet, handeln blev fri, industrialiseringen tog fart. Men bönderna var fortfarande den största samhällsklassen och dessa fortsatte med det gamla sättet att leva; genom självhushållning.

Självhushållets tid ger en levande bild av ett för länge sedan försvunnet samhälle, för den som intresserar sig för det nuvarande samhällets ursprung och framväxt. De äldre tidernas jordsplittring och de senare laga skiftena, finns som bakgrund till att förklara den tid Nothin så inlevelsefullt berättar samt återberättar från sådant han hört från äldre generationer.

Nothin levandegör en tid och sina minnen med bakgrund av sin uppväxt i ett komministerhem i Småland. Han berättar om hur han som barn och ung minns och upplevde självhushållet, hur människorna då tänkte och kände, trodde och uppfattade livet omkring sig, liksom den skrock och vidskepelse som levde ibland dem.

Den odlade åkerarealen i Sverige lär ha varit störst på 1920-talet, med ca 3.800.000 hektar. Av landets befolkning lär det år 1760 ha varit ungefär 80% som varit jordbruksfolk (siffrorna är hämtade ur boken).

Boken tar upp självhushållets olika arbetsformer, arbetskraften ("lagstadda tjänare", torpare och arbete mot dagpenning eller ackordsersättning av backstugesittare) och deras villkor, livsföringen i hemmen, den eländiga fattig- och sjukvården, emigrationen till Amerika och dess orsaker, hur kvarvarande torparklass dog undan och försvann samt slutligen; om självhushållets upphörande.

Vill gärna ur boken återge ett par citat som hämtats från en utgiven bok från 1774, där en Johannes Gaslander, kyrkoherde i Burseryd (Jönköpings län) beskriver allmogens hushåll (detta lär ha avsett ett bondehushåll under just den tiden, först senare uppstod de egendomslösa torparna som stor samhällsgrupp, därefter även backstugusittare och statare):

"Frukosten består vanligen av litet kall gröt och sur mjölk, som blivit kvar av förra dagens kvällsmål. Om ej något sådant är till hands bestås ett litet stycke bröd, sällan med ost eller smör, ty dessa varor måste föras till staden och säljas för att få pengar till skatten. Frampå förmiddagen åts davar (dagvard)."

Exempel som här nämns som kost, lär då ha varit enligt Gaslander: kål, ärtvälling, rovvälling, gröt och mjölk eller annat att doppa gröten i.

"Middagen, som åts omkring kl 2 e.m., bestod av vad som blivit över vid davar eller av någon mjölgröt eller ibland av sill och sur mjölk. Aftonmåltiden bestod vanligen av gröt och sur mjölk eller annat att doppa gröten i. Söt mjölk bjöds aldrig, än mindre grädde, ty den måste användas till smör till försäljning. För att spara på mjölken, särskilt vintertid då det var ont om den, användes surt lingonmos eller lingonsaft."

Lätt- och snabbläst liten bok på 144 sidor med tio korta kapitel, var och en fängslande på sitt vis. En gammal begagnad bok köpt på bokbörsen, men även gamla böcker har ju ibland ett värde att lyftas upp på nytt, detta är helt klart en sådan.

Kan bara konstatera att jag vill läsa mer som skrivits av denne Nothin. Exempelvis "Människor och händelser" (1965) och "En bortglömd värld" - med ill. av Gunnar Brusewitz - (1953).

~


Ur Minnesbok från 1899:

Andra kvartalet av jordbruksarbeten m.m. under...

...Gräsmånad (april):
"Gödsling af vårsädeslanden, vare sig man härtill använder artificiella gödningsämnen eller väl brunnen stallgödsel, bör helst ske på hösten, men om så ej skett, verkställes den nu. Dock är att märka, att de konstgjorda gödningsämnen, som hafva hög kväfvehalt, alltid böra utströs vid sådden och nedmyllas samtidigt med utsädet. Gräsvallarna öfvergödslas. Ängar och parker röjas från löf, sjögräs, hafstång, torra grenar och allt slags afskräde, som upplägges i komposthögar eller uppbrännes ute på ängen. Det vissnade fjolårsgräset å gräsvallar och ängsmarker afsvedes, och å platserna efter bränningen utsås vickerhafre eller lämpliga foderväxtfrön. Mosslupna ängar, som man ej tänker upplöja, harfvas, då kälen helt litet gått ur marken; mossan brännes, gräs- och andra foderväxtfrön utsås, och vallen tillvältas. Denna och början af nästa månad är lämpligaste tiden för vårvattningen af ängarna; vattningen sker ett par gånger i veckan, om väderleken är regnig dock mera sällan; vid torka och värme vattnas ännu oftare, men endast helt svagt. Så fort jorden reder sig, börjas vårbruket å åkerjorden. Först utföres med tillhjälp af en mullplog ("mullskopa") den vid höstdikningen uppkastade jorden på åkrarna, hvarpå dessa sladdas, harfvas och vid behof vältas före sådden; på lätt jord är det vanligen tillräckligt att endast harfva. Efter sådden och myllningen uppköras tegfårorna, och afloppsrännor upptagas öfver vändtegarna. Vältning verkställes på lös jord omedelbart efter sådden, på styf först när säden kommit upp och något så när skyler åkern. Klöfver- och gräsfrö sås i höstsäden, ju tidigare dess bättre, helst bittida på morgonen och vid vindstilla. Af vårsädesslagen sås hafre och trindsäd (ärter och vicker) vanligen först. Hafren bör sås så tidigt som möjligt, så snart jorden väl reder sig, d.v.s. icke klibbar vid redskapen, men ännu är fuktig i botten. Kalla och torra vårar bör hafren sås senare än varma och våta. Vicker och ärter äfvensom åkerbönor sås äfven så tidigt ske kan, undantagandes vicker afsedd till grönfoder, som kan sås senare. Närmast i ordningen efter föregående sorter sås i regel vårhvete, vårråg och korn, vanligen dock först i maj. Potatisåkrarna uppköras i denna månad och beredas till sättningen, som vanligen sker sedan sådden af vårsäden är afslutad. I humlegården omgräfvas kuporna och beskäras humlerötterna, hvarefter humlen störas. Morotssådden verkställes så tidigt som möjligt, vanligen i slutet af april eller början af maj. Hägnaderna tillses och lagas."

...Blomstermånad (maj):
"Sådden af vårsäd börjar eller fortgår. Sålunda sås, som redan nämndt, i denna månad vanligen råg, hvete och korn; jorden bör då ha uttorkat så mycket, att den fullständigt reder sig. Vidare sås nu vårraps samt under månadens senare hälft hampa. Lin sås i slutet af denna eller början af nästa månad. Klöfver- och gräsfrö insås i vårsäd strax efter dennas myllning och före vältningen. Hösthvetet öfverharfvas, när torka inträffar och jorden är styf samt hårdnar och spricker. Klöfvern gipsas, när den uppväxt så pass, att den väl täcker fältet. Af rotfrukter sås eller sättas följande sorter i den ordning, hvari de här uppräknas: morötter (om ej redan sådda), kålrötter, gula rofvor, hvitbetor och potatis. En à två veckor efter sättningen harfvas potatislandet tvärs öfver fårorna; när en och annan planta sticker upp, harfvas på nytt längs fårorna; när potatisen allmänt är uppe, harfvas för tredje gången tvärs öfver. Uppkommer ogräs senare, bortrensas det med hacka. Då potatisstånden äro c:a 30 cm höga, kupas de. Tvärplöjning eller sneddning af trädan verkställes så fort som möjligt efter vårbrukets slut. Komposterna omskottas och vattnas med gödselvatten och urin. Torf- och dyjordskomposter utspridas på fälten före trädans plöjning. Täckdikning och vattenafledningar verkställas. Plantor sättas och frön sås af skogsträd, så snart öfre lagret af skogsmarken är fri från käle."

...Sommarmånad (juni):
"Först mot slutet af denna eller t.o.m. i början af nästa månad sås vanligen hvita rofvor; mot månadens midt sås bohvete; spergel kan sås nu eller längre fram på sommaren. Midsommarråg sås vanligen i midten af juni eller början av juli. Trädans uppkörning och mergling verkställas, om detta ej redan skett; strax före trädesplöjningen är rätta tiden att kalka åkerjorden. Rotfrukterna gallras och rensas. Hösthvetet rensas från ogräs samt från däri växande rågax, hvilka afmäjas. Odlingsarbeten företagas; bränning af mossodlingar sker bäst under senare delen af juni samt under juli månad. Täckdikning fortsättes. Löf brytes mot slutet af denna eller i början af juli månad, åt fåren löf af björk, al, hassel, lönn, alm, rönn och oxel m.fl., åt hästarna asplöf. Komposter uppläggas, och de gamla omskottas och vattnas. Stallgödseln utföres, utbredes och nedplöjes före slåttern, helst redan före midsommar; å lös jord dröjer man dock gärna med stallgödselns utföring till strax före sådden. Likaså gödslas med kompostgödsel först vid eller strax före sådden. Första klöfverskörden verkställes, när alla blommor äro väl utslagna och hela fältet lyser rödt, vanligen vid midsommartiden."


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)