måndag 29 juni 2015

"Vätten" av Mikael Strömberg

Vätten
MikaelStrömberg
Vätten av Mikael Strömberg är författarens debutroman. Tog mig an att läsa den här boken mest av nyfikenhet, men med en viss tveksamhet. Fick väldigt blandade känslor efter att ha läst Inmurad, och hade dessförinnan fått en del onda aningar inför Vätten, återkommer till det.

Fann även i den här skräckromanen ett visst likartat mönster och en ganska egen stil. Det börjar riktigt bra, kusligt på ett sådant mysrysligt sätt: En nattlig resa från Norrland tillbaka hem till Stockholm för en lite småputtrig trött barnfamilj; mamman Karin, egotrippade pappan Peter och två små barn (3-åriga Moa och Alma 8 månader). Och något händer naturligtvis på vägen hem. När familjen till slut är hemma i Midsommarkransen och Peters barndomskamrat Jimmy kommer in i bilden avtar mitt intresse för handlingen lite, men fortfarande är det riktigt spännande och man vill genom hela boken - hur det än är - veta hur allt hänger ihop och vart det skall bära hän. Man finner verkligen ingen sympati med bokkaraktärerna heller i den här romanen (precis som i Inmurad), möjligtvis med undantag för rottweilervapen Rizzo (som redan som valp verkar ha problem med torra och spruckna trampdynor - va?!).

För egen del har jag lite svårt att tycka att sådant på tok in i detalj beskrivet och frossande i slemmigt, slabbigt äckelgegg är skräck. Och visst fanns det en rejäl dos av den varan även i Vätten, tyvärr. Den där faran som lurar i kulissen, som låter sig anas genom en rysning, det däremot är skräckframkallande för mig. När små barn och djur utsätts för något överdrivet makabert angrepp eller våld, känner jag mest avsky, väljer oftast bort sådana böcker för att de får mig att må rent dåligt. Visste nu att sådant förekom i den här boken och det är där den där stora tveksamheten kom in i bilden.

Ord... Trodde faktiskt att jag var ganska hyfsat bra på ordkunskap, men Vätten lärde mig motsatsen. Exempel 1: Kapitelrubriken "Ävlan" - ok, "äflan" har man stött på i gammal litteratur från runt sekelskiftet, men hur många vet vad ordet betyder idag? Exempel 2: ..."impertinent" (s. 237) - var tvungen att slå upp ordet, som betydde näsvis, lite ålderdomligt ord kanske men bra mycket bättre än impertinent, som jag troligtvis inte är ensam om att inte veta vad det betyder. Berättelser i berättelsen från förr i tiden, sådant gillar jag... Men! Ibland skär det sig så fruktansvärt. Exempel 1: Emmy på 30-talet som tyckte "mysfaktorn" trappades ner då snön och kylan kom. Exempel 2: Lars-Erik som -38 sa: "Vilken tid det tog! Är du förlamad, eller?". Ytterst tveksam till om man på 30-talet räknade med "mysfaktor" eller avslutade frågor med "eller?". Sådana där detaljer kan reta mig mer än det borde.

Skräckromaner/noveller är inte bara skräck, det kan vara humor också. Här finner man den till exempel i Peters överspändhet. Överspända karaktärer är kul (H.P. Lovecraft är bl.a bra på sådant). Humor blir det även med fördomarna mellan landsortsbor och boende i huvudstaden (i detta fall f.d. landsortsbor). Kopplingen till John Ajvide Lindqvists roman "Låt den rätte komma in", i form av rykten som i handlingen menar finnas om vampyrer i Blackeberg var skoj, med tanke på att Mikael Strömberg verkar vara på uppgående som den förre författarens kronprins, vad gäller svensk skräck.

Blev lite besviken på framställningen av vätten. Hade faktiskt önskat att det verkligen var ett försök att framställa detta väsen ur gammal folktro på ett mer "riktigt" sätt. Men vätten var ju ingen vätte, eller var det det? Blev inte riktigt klok på det där.

Spännande var det hur som helst, trots alla små irritationsmoment, och det är en bok som jag själv upplevde inte kunde varvas med andra böcker samtidigt.

Eftersom det här handlar om en debutroman tar jag givetvis hänsyn till det när betyget sätts.

Betyg: 3/5


1 kommentar:

  1. Detaljnivån i denna är helt otrolig och det fanns en hel del att reta sig på, men den var ändå läsvärd. Jag har Inmurad oläst i hyllan, får se vad jag tycker om den sedan :)

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)