torsdag 29 oktober 2015

Novell: Från de döda av Ola Hansson

(Bokus): Från de döda
Ola Hansson
(Adlibris Mondo): Från de döda av Ola Hansson, en klassikernovell från Mix Förlag:

""Min familj är hallucinatorisk", sade han, "och själv har jag haft fall av clairvoyance, högst egendomliga fall."  
"Vill du höra ett av dem?" tillade han plötsligt. 
Berättaren är en ung ingenjör och han målar upp en ryslig historia om en död hund, en död kvinna och ett hemsökt hus. 
Ola Hansson (1860-1925) var på sin tid en av Sveriges mer tongivande författare, känd för mystik, psykologiskt djup och en innerlig stil. 
Lästid 13 min"

Av framsidan, och reklamfilmsnutten nedan, kan man förledas tro att något ganska obehagligt händer en hund, och det skulle nog för mig ha blivit en anledning att inte läsa den här novellen (har verkligen svåra problem med att läsa böcker i vars handling djur far illa på olika vis). Nu var så inte fallet, hade varken sett framsidan eller filmen och tog mig därför an att läsa denna korta, mystiska klassiska novell. Och så mycket kan jag avslöja att hunden i berättelsen redan är en "spökhund".


Mörkrädsla är sen nog en fördel att ha för att tycka historien inger rysningar, äger för egen del inte tillstymmelse till rädsla för mörker, så skrämseleffekten vad gäller det faller ganska platt för mig.

Men visst finns det andra kvalitéer med en mystisk historia, än att låta den sätta skräck i oss? Sådana kvalitéer (inlevelsefull psykologisk spänning och historisk miljöbeskrivning) finns i den här klassiska novellen och gör den absolut läsvärd. Det vilade faktiskt även lite Kafkastämning över den här berättelsen, tyckte jag.

Handlingen startar med att två studiekamrater kommer in på samtalsämnet spökerier (via ett föregående varsel) och på frågan; "Tror du på spöken?" börjar den andre berätta om "ett högst egendomligt fall". Han hade som ingenjör för två-tre år sedan haft ett förordnande som kontrollör vid ett bränneri i Kristianstad. Inackorderingen hos bränneriägaren brukspatron Lundholm samt hans hustru, visar sig bli en rysare...
"Dagarna gick. Brukspatronen hade uppenbarligen underrättat sin hustru om mitt missnöje: man tog ej längre undan maten mitt för min näsa, just som jag sträckte mig efter den, och den gamla pinnsoffan hade blivit utbytt mot en annan av nyare och tidsenligare konstruktion. Men jag vantrivdes ändå. Jag kände mig jämt olustig till mods. Där vilade över denna gård och dess invånare en underlig stämning, någonting hälften tryckt, hälften nervöst. Jag förnam den helt instinktivt, oupplöst, ungefär som förändringen i atmosfären före åska." 
Ur novellen "Från de odöda" av Ola Hansson

Betyg: 3/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)