tisdag 30 juni 2015

Läst juni

  1. Vätten, Mikael Strömberg (bibliotekslån)
  2. De utstötta (Ruth Galloway #6), Elly Griffiths (ur egen bokhylla)
  3. Grumpy Cat: En butter bok av en sur katt (ur egen bokhylla)
  4. Pappersstäder, John Green (ur egen bokhylla)
  5. Oceanen vid vägens slut, Neil Gaiman (ur egen bokhylla)
  6. Karin Månsdotter: Hans majestäts nådiga frilla, Maria Gustavsdotter (bibliotekslån)
  7. Kritikern, Dean Koontz (bibliotekslån)
  8. Mr. Mercedes (Bill Hodges trilogi, #1), Stephen King (ur egen bokhylla)
  9. Käre ledare, Jang Jin-Sung (annat lån)
  10. När en unge skulle ur boet / Ur malströmmens virvlar, Maria Sandel (Recensionsexemplar från  MIX Förlag /E-bok / ur egen bokhylla)

Deckarvågen sköljer över oss sommartid

För många betyder säkert sommartid även en tid för deckare. Ett mer eller mindre bloddrypande och riktigt rafflande mord tycker många passar fint så där tryggt och lugnt tillbakalutade i utemöbeln, slappande i hängmattan eller på badlakanet vid stranden.

"Allting går att sälja med mördande reklam". Men deckare säljer bra ändå och vi verkar aldrig få nog. Genren tilltalar de flesta, för det handlar ju inte bara om själva mordet/morden, utan även om aktuella samhällsfenomen, relationsproblem, historiska och psykologiska orsaker, spännande platser...

Att turista på platser där fiktiva mordutredningar ägt rum verkar ha blivit populärt. Visserligen får man vänta till september om man är nyfiken på följande exempel på "Deckarvandring":

Stadsmuseet i Stockholm arrangerar en deckare på stan-vandring i spåren av Martin Beck (Sjöwall/Wahlöö), Harry Friberg (S. Trenter) och Lisbeth Salander (S. Larsson). Till och med en "Millenniumkarta" kan köpas för 40 kronor på Stockholm Visitor Center i Kulturhuset, för den som på egen hand och i egen takt vill besöka platserna ur böckerna och även Stieg Larssons Stockholm utanför Södermalm (här finns annars också en karta man kan kika på). Länk till Stadsmuseets Deckarvandring.

Här och här kan man hitta ytterligare mordiska turisttips.

Skärgårdsdeckare fattas heller inte, så den som sommartid planerar en vistelse i skärgården gör givetvis en tur till en fiktiv mordplats där. På semesterparadisen Öland och Gotland finns det ju sen förstås också drösvis med mordplatser som våra välkända deckardrottningar och deckarkungar skapat.

Skulle tro den svenska turistnäringen gör vågen av glädje över att deckargenren blomstrar. :)


Koppla av med lite detektivarbete i sommar? "Elementärt, min käre Watson"!



Uppförd på bevakningslistan: Stenhuggarens dotter

Serien Släkten del 7 - utgivningsdatum den 1 september:

Dags att uppmärksamma den sjunde delen i romanserien från Historiska Media: Stenhuggarens dotter av Ewa Klingberg. Klart den fördes upp på bevakningslistan på Bokus! Beslutade mig för att fortsätta läsa den här bokserien efter att ha läst den sjätte delen Ringens gåta av Elisabet Nemert.

Så här beskrivs den historiska romanen Stenhuggarens dotter från förlaget:

"Sissela Konradsdotter föds 1252 i smålandet Njudung. Hennes far är känd för sin magiska förmåga att förvandla stenar till konstverk. Hans berömmelse når ända till kungaborgen i Stockholm, och han får en inbjudan av kung Valdemar.

Dottern Sissela följer med till Stockholm och snart är hon en central del av kung Valdemars liv. Men maktstriderna och intrigerna på kungaborgen tvingar henne på flykt. Med sig får hon kungens frilloson Erik och den ring som under århundraden burits av kvinnor i maktens närhet. En dag många år senare hinner verkligheten i kapp Sissela, och hennes hemligheter riskerar att avslöjas.

Stenhuggarens dotter är den sjunde fristående delen i Historiska Medias omtyckta romanserie Släkten. Ewa Klingberg tar läsaren med på en dramatisk resa till en sägenomspunnen tid."


Spänningsutmaningsbok i juli: Arvet från Stonehenge


Spänningsutmaningen (Mias bokhörna) har jag under juli månad valt att delta med thrillern
Arvet från Stonehenge av Sam Christer.


 Beskrivning (Bazar Förlag):
"Ritualen vid Stonehenge är skriven i blod. Kan den unge arkeologen förhindra att stenarnas urgamla kraft väcks till liv på ”blodets dag”?

Åtta dagar innan sommarsolståndet blir en man slaktad på det mest brutala sätt inför en grupp troende, som iförda prästkappor deltar i en offerceremoni vid Stonehenge. Bara några timmar senare begår en av världens främsta skattjägare självmord. Han efterlämnar ett kryptiskt brev till sin son, den unge arkeologen Gideon Chase, som han länge har haft ett ansträngt förhållande till.

Gideon allierar sig med en orädd kvinnlig polis på orten och snart upptäcker de ett hemligt samfund - en urgammal internationell sekt som i tusentals år har dyrkat Stonehengemyten. Gruppen har en karismatisk och hänsynslös ledare och den praktiserar en rituell offerrit där människor offras för att avslöja stenarnas hemlighet."

Arvet från Stonehenge är Sam Christers första bok och den publicerades i Storbritannien 2011, svensköversatt utgåva året därefter. Det skall vara en thriller med världens mest mytomspunna byggnadsverk Stonehenge i fokus. Historiska detaljer, hemliga dagböcker, koder, symboler, myter och ett kidnappningsdrama utlovas. Tyckte det lät spännande, har ju som många andra fascinerats av dessa stenbumlingar uppförda under bronsåldern i Wiltshire. När boken är färdigläst kommer mitt omdöme att finnas på denna länk.



måndag 29 juni 2015

"Vätten" av Mikael Strömberg

Vätten
MikaelStrömberg
Vätten av Mikael Strömberg är författarens debutroman. Tog mig an att läsa den här boken mest av nyfikenhet, men med en viss tveksamhet. Fick väldigt blandade känslor efter att ha läst Inmurad, och hade dessförinnan fått en del onda aningar inför Vätten, återkommer till det.

Fann även i den här skräckromanen ett visst likartat mönster och en ganska egen stil. Det börjar riktigt bra, kusligt på ett sådant mysrysligt sätt: En nattlig resa från Norrland tillbaka hem till Stockholm för en lite småputtrig trött barnfamilj; mamman Karin, egotrippade pappan Peter och två små barn (3-åriga Moa och Alma 8 månader). Och något händer naturligtvis på vägen hem. När familjen till slut är hemma i Midsommarkransen och Peters barndomskamrat Jimmy kommer in i bilden avtar mitt intresse för handlingen lite, men fortfarande är det riktigt spännande och man vill genom hela boken - hur det än är - veta hur allt hänger ihop och vart det skall bära hän. Man finner verkligen ingen sympati med bokkaraktärerna heller i den här romanen (precis som i Inmurad), möjligtvis med undantag för rottweilervapen Rizzo (som redan som valp verkar ha problem med torra och spruckna trampdynor - va?!).

För egen del har jag lite svårt att tycka att sådant på tok in i detalj beskrivet och frossande i slemmigt, slabbigt äckelgegg är skräck. Och visst fanns det en rejäl dos av den varan även i Vätten, tyvärr. Den där faran som lurar i kulissen, som låter sig anas genom en rysning, det däremot är skräckframkallande för mig. När små barn och djur utsätts för något överdrivet makabert angrepp eller våld, känner jag mest avsky, väljer oftast bort sådana böcker för att de får mig att må rent dåligt. Visste nu att sådant förekom i den här boken och det är där den där stora tveksamheten kom in i bilden.

Ord... Trodde faktiskt att jag var ganska hyfsat bra på ordkunskap, men Vätten lärde mig motsatsen. Exempel 1: Kapitelrubriken "Ävlan" - ok, "äflan" har man stött på i gammal litteratur från runt sekelskiftet, men hur många vet vad ordet betyder idag? Exempel 2: ..."impertinent" (s. 237) - var tvungen att slå upp ordet, som betydde näsvis, lite ålderdomligt ord kanske men bra mycket bättre än impertinent, som jag troligtvis inte är ensam om att inte veta vad det betyder. Berättelser i berättelsen från förr i tiden, sådant gillar jag... Men! Ibland skär det sig så fruktansvärt. Exempel 1: Emmy på 30-talet som tyckte "mysfaktorn" trappades ner då snön och kylan kom. Exempel 2: Lars-Erik som -38 sa: "Vilken tid det tog! Är du förlamad, eller?". Ytterst tveksam till om man på 30-talet räknade med "mysfaktor" eller avslutade frågor med "eller?". Sådana där detaljer kan reta mig mer än det borde.

Skräckromaner/noveller är inte bara skräck, det kan vara humor också. Här finner man den till exempel i Peters överspändhet. Överspända karaktärer är kul (H.P. Lovecraft är bl.a bra på sådant). Humor blir det även med fördomarna mellan landsortsbor och boende i huvudstaden (i detta fall f.d. landsortsbor). Kopplingen till John Ajvide Lindqvists roman "Låt den rätte komma in", i form av rykten som i handlingen menar finnas om vampyrer i Blackeberg var skoj, med tanke på att Mikael Strömberg verkar vara på uppgående som den förre författarens kronprins, vad gäller svensk skräck.

Blev lite besviken på framställningen av vätten. Hade faktiskt önskat att det verkligen var ett försök att framställa detta väsen ur gammal folktro på ett mer "riktigt" sätt. Men vätten var ju ingen vätte, eller var det det? Blev inte riktigt klok på det där.

Spännande var det hur som helst, trots alla små irritationsmoment, och det är en bok som jag själv upplevde inte kunde varvas med andra böcker samtidigt.

Eftersom det här handlar om en debutroman tar jag givetvis hänsyn till det när betyget sätts.

Betyg: 3/5


söndag 28 juni 2015

En smakebit på søndag: De ovanliga



Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.


De ovanliga
Människor som går mot strömmen

Åke Mokvist

(Biografiska samlingar: Ls-c)
Läser idag i en bok lite vid sidan om, en sådan som inte fungerar att lämna ett bokomdöme för här på bloggen, men ändå en bok värd att uppmärksamma, en ovanlig bok: De ovanliga - Människor som går mot strömmen av Åke  Mokvist: "Det får ta den tid det tar. När Åke Mokvist dokumenterar ovanliga människors liv tittar han inte på klockan. Med lyhördhet och värme fotograferar han dem i deras egna miljöer och de får berätta i sin egen takt, på sina egna villkor. Mokvist väcker frågan om det i dagens Sverige verkligen är tillåtet att välja sitt eget sätt att leva och om alla har samma rätt och samma värde. Boken ger exempel på människor som kritiskt betraktar samhället utifrån, utan datorer och mobiltelefoner."


Varför den här boken läses om nu (kom ut år 2000), beror på att jag upptäckte att en uppföljare av Mokvist gjordes sex år senare; De ovanliga 2 - Där friheten är viktigare än tryggheten: "Sex år har gått sen De ovanliga kom ut. Boken som skildrar hur några ovanliga människor i Sverige valt att leva. Några av dem har avlidit sen boken kom ut och andra har flyttat in på ålderdomshem. Men de flesta lever som de alltid har gjort. De ovanliga 2 berättar hur det gått för dessa människor och skildrar också några nya originella personligheter. Gemensamt för alla är att de värdesätter friheten högre än tryggheten och bryr sig inte om TV- såpor, melodifestivaler och ishockey-VM. Dessutom är de starka och envisa, men får ofta betala ett högt pris för sitt levnadssätt. Vi ska vara tacksamma för att det fortfarande finns människor som vågar gå sina egna vägar, utan att bry sig om vad andra tycker. Människor som kritiskt betraktar samhället utifrån, utan datorer och mobiltelefoner."



Smakbiten hämtas nu förstås från den första boken och kommer från sidan 51:
    "Hemma hos Erik och Sigvard Gustavsson är allt som i början av 1900-talet när inte jetplanen på flygplatsen dånar eller långtradarna på riksvägen skymtar mellan träden över Lillesjön. Byns historia går tillbaka till medeltiden men här bodde förmodligen människor redan på stenåldern. De båda bröderna har tillbringat hela sitt liv här, utom när de gjorde rekryten.
    Vi skulle behöva många Erik och Sigvard som kunde visa vilsna och stressade barn hur arbetet på ett lantbruk gick till i början av 1900-talet. Gården är deras och drivs utan bidrag från samhället, men är samtidigt det finaste eko-museum man kan tänka sig.
    "Vi kan lika lite om datorer och Internet som katten!" brukar Erik och Sigvard säga. Och när en reklambyrå i Stockholm ville göra en reklamsnutt för tv och erbjöd bröderna tiotusen för att prata småländska i en mobiltelefon blev det blankt nej."


Här kan man hitta fler smakbitar denna söndag.



lördag 27 juni 2015

New truths are revealed...


Arkiv X, färde säsongen, spelades in 1996-1997. Fjärde säsongens avsnitt:

  1. Herrenvolk 
  2. Home 
  3. Teliko 
  4. Unruhe 
  5. The Field Where I Died 
  6. Sanguinarium 
  7. Musings Of A Cigarette-Smoking Man 
  8. Tunguska 
  9. Terma 
  10. Paper Hearts 
  11. El Mundo Gira 
  12. Leonard Betts 
  13. Never Again 
  14. Memento Mori 
  15. Kaddish 
  16. Unrequited 
  17. Tempus Fugit 
  18. Max 
  19. Synchrony 
  20. Small Potatoes 
  21. Zero Sum 
  22. Elegy 
  23. Demons 
  24. Gethsemane

Baksidestext: 
"Tragedierna i Mulders närhet stärker hans tro på en omfattande konspiration, men han inser samtidigt att hans sökande efter sanningen hotar dem som står honom närmast."

Några ord om första avsnittet:

1. Herrenvolk: Jagad av utomjordingen Bounty Hunter, tar Jeremiah Smith (en utomjordisk rebell med helande egenskaper och möjlighet att skifta skepnad) med sig Mulder till ett lantbruk där han finner åtskilliga små flickor arbeta, samtliga är identiska med Mulders syster i den ålder hon befann sig i vid bortförandet. Flickorna visar sig förstås vara kloner av systern.


"Life... is like a box of chocolates. A cheap, thoughtless, perfunctory gift that nobody ever asks for. Unreturnable, because all you get back is another box of chocolates. So, you're stuck with this undefinable whipped-mint crap that you mindlessly wolf down when there's nothing else left to eat. Sure, once in a while, there's a peanut butter cup, or an English toffee. But they're gone too fast, the taste is fleeting. So you end up with nothing but broken bits, filled with hardened jelly and teeth-shattering nuts, and if you're desperate enough to eat those, all you've got left is a... is an empty box... filled with useless, brown paper wrappers."

- The Cigarette-Smoking Man (avsnitt 6: Sanguinarium)


fredag 26 juni 2015

Black as midnight on a moonless night


Jovisst, så kan ju förstås också en sommarbild se ut. Eftermiddagsfika inomhus en gråkall och regnig fredag; svart kaffe, blanksvart mjuk och söt finsktillverkad lakrits. Till det självklart en ruskig biblioteksbok: Vätten av Mikael Strömberg.
Inte fy skam!



Fjärde kvartalet

Får jag lämna några blommor
Nils Felin
(Nils Ferlins samlade dikter:
En döddansares visor, Barfotabarn, Goggles,
Med många kulörta lyktor, Kejsarens papegoja,
Från mitt ekorrhjul 
och En gammal cylinderhatt.)

"Skymningen sveper sin stillhet
runt våra ensliga hus,
gråa och ensliga hus - -
Snart skola dunkla stjärnor
springa som blommor av ljus...
- - -
Heden sover därunder,
heden sover i stjärnljus snart -
längtan går och jag vet ej vart...
Men det brusar av tyngd och sekler
så ödsligt och underbart." 
Skymning ur En döddansares visor av Nils Ferlin

~


Ur Minnesbok från 1899:

Fjärde kvartalet av jordbruksarbeten m.m. under...

...Slagtmånad (oktober):
"Sedan all gröda - säd, foder och rotfrukter - är inbärgad, vidtager omedelbart tillbrukningen af vårlanden, hvilken bör företagas, innan jorden ännu genomblötts af de ymniga höstregnen. Den jord, som skall besås påföljande vår, plöjes, och plöjningen bör ske med stor omsorg, till lika djup och med jämna bottenfåror, så att inga gropar, i hvilka vattnet kan samla sig, uppstå. Jorden bör sedan öfver vintern få ligga i öppen fåra, så att luften och kölden ha fritt företräde, hvarigenom vittringen påskyndas. Åkrarna förses med afloppsfåror, hvilka efter plöjningen upprensas. Gödsling af vårsädeslanden, vare sig den sker med naturliga eller konstgjorda gödningsämnen, bör helst verkställas på hösten, då gödseln utföres på åkern, men icke nedharfvas. Om man till gödning af vårsäden använder kompostgödsel eller väl brunnen stallgödsel, bör dock gödslingen ske först på våren strax före sådden. Likaså böra de konstgjorda gödningsämnen, som äro starkt kväfvehaltiga, utströs och myllas samtidigt som utsädet. Närmast efter vårlandens tillbrukning har man att med kraft taga itu med trädesjordens höstplöjning, hvilken bör vara afslutad, innan jorden ännu är sur och tillfrusen. Plöjningen bör äfven här ske till lika djup och med jämna bottenfåror, och jorden bör sedan ligga i öppen fåra. I sammanhang med höstplöjningen kunna äfven djupplöjning samt, å torr och väl afdikad mark, alfluckring verkställas. S.k. vallplöjning (vallbrott), d.v.s. plöjning af ängs- och hagmark samt insådda fleråriga gräsvallar, kan uppskjutas till sist. Den kan vanligen fortgå till sent på hösten, då åkerjorden ej mera kan bearbetas. Å förut ej upptagen mark böra före plöjningen stubbar och stenar samt tufvor och mullvadshögar undanskaffas. I sammanhang med höstbruket böra också humlegårdarna tillses och nya sådana anläggas. Rishumlegårdar rensas från ogräs och förses med nytt ris (helst af al); säng- och kuphumlegårdar gödslas med stallgödsel, som sedan täckes med den upphackade jorden. Ett af de viktigaste höstarbetena är dikningen, som bör fortsättas så länge jorden kan bearbetas."

...Wintermånad (november):
"De i föregående månadslista omförmälda arbeten fortsättas efter behof, så länge väderleken tillåter. Ängar och betesvallar öfvergödslas, och den å dessa befintliga gödseln efter de kreatur, som där betat, utsprides. Mergel upptages och lägges i hög; likaså dyjord. Höstvattnade ängar torrläggas, innan marken fryser till. Rotfrukterna tillses och vädras. Af öfriga arbeten må nämnas: stenbrytning, grundläggningsarbeten för byggnader, ämnade att uppföras nästa år, skogens rensning från förtorkade och sjuka träd, ungskogens gallring, betesmarkens röjning m.m. Vid röjning för bete bör löfskogen sparas så mycket som möjligt, men barrskogen fällas, där barr- och löfträd förekomma blandade; alla buskar utom hassel borthuggas. De kvarlämnade träden underkvistas. De afhuggna riset utbredes sedan öfver marken. Från november till början eller slutet af februari är lämpligaste tiden att fälla byggnadstimmer samt i öfrigt allt det virke, af hvilket man fordrar varaktighet."

...Julmånad (december):
"Ett af de viktigaste göromålen i denna månad är anläggning af komposter samt gödselns omsorgsfulla skötsel. Gödseln blandas med dyjord m.m., och den flytande spillningen samt gödselvattnet samlas i en särskild dyngbrunn och uppumpas därifrån då och då på gödselhögen. Rotfrukterna efterses; spannmålen på magasinerna omskoflas och skötes noggrant. I öfrigt fortsättas eller företagas för årstiden lämpliga arbeten, såsom skogsgallring, timmerfällning, huggning och klyfning af gärdesgårdsvirke, fällning af löfskog till slöjdvirke, huggning och uppläggning af ved till bränsle m.m. Snövattnet beredes aflopp i kanaler och diken. Vinterkörslorna taga sin början, så snart föret tillåter (se januari). Rörvass uppskäres, när isen bär."


torsdag 25 juni 2015

Efterlängtad fortsättning

Snart är den här, fortsättningen till Stjärnklart av Lars Wilderäng. Nu ser vi fram emot den andra dystopiska romanen i den planerade trilogin. Stjärnfall har utgivningsdatum den 4 augusti. Har förstås hoppfullt beställt ett recensionsexemplar och håller nu tummarna för att den så småningom dyker upp bland min e-post.

Beskrivning från förlaget (Massolit förlag):
"Tio år har gått sedan den moderna civilisationens undergång, när all elektronik slogs ut av ett högteknologiskt angrepp. Livet har sakta börjat stabiliseras, men är faran verkligen över? Nedsläckningen, som perioden när elen försvann kallas, var troligtvis bara början. Nu står mänskligheten inför ett än större hot.
Militären Jocke är äntligen tillbaka i Sverige efter ett långt uppdrag i Mellanöstern och hoppas på ett lugnt liv. Storbonden Filip Stenvik har fått skydd av Federationen Västra Götaland men oroar sig för nya angrepp. Maximilian har vuxit upp till en man och gör sitt bästa för att bryta sig fri från barndomshemmet och gå sin egen väg. På Carlstens fästning samlar Bohusläns landshövding, Gustaf Silverbane, sina styrkor, medan forskningschefen Anna Ljungberg försöker analysera den motståndare de inte vet mycket om. Men tänk om fienden redan finns bland dem? Kanske närmare än någon kan ana …

Stjärnfall är den actionfyllda uppföljaren till Lars Wilderängs dystopiska roman Stjärnklart. Film-och tv-rättigheterna till Stjärnklart är sålda till produktionsbolaget Bob Film."

En lockande trailer fanns även. Snygg, inte sant?:



Tredje kvartalet

Landsbygd/glesbygd är ju inte bara förlagt till inland/fastland utan också till kustlandskapet. Det finns mängder av bra och kanske mindre bra (även vad gäller dessa) romaner, vars handling utspelar sig på öar och i skärgårdsmiljö. Här är några exempel, både av mig lästa samt ickelästa:

Läst:


Hemsöborna: skärgårds-berättelse av August Strindberg:
"Mångsysslaren Carlsson, bördig från Värmland, lider inte av någon hämmande självkritik, vilket bäddar för dråpligheter när han tar tjänst som dräng på en gård i Stockholms skärgård, en miljö han inte är bekant med. Han är dock driftig och lyckas erövra en position som hemmansägare när han gifter sig med sin uppdragsgivare änkan Flod, vilket inte ses med blida ögon av Gusten, den förbigångne sonen i huset."

Italienska skor av Henning Mankell:
"En resa i det yttre och i det inre.
Det är vinter ett av de första åren av 2000-talet. På en ö i yttersta havsbandet lever Fredrik i en stor tystnad, omgiven av sin hund och katt, med en myrstack i sitt vardagsrum. En mörk hemlighet, ett ödesdigert misstag har gjort honom till en skygg ensling.
En morgon upptäcker han att det står en kvinna med en rullator ute på isen. Det är Harriet, den kvinna han svek för över 30 år sedan, som han lämnade utan att säga ett ord. Nu, när hon snart ska dö, kräver hon att han ska infria det löfte han en gång gav henne: Att ta med henne till en avlägsen skogstjärn, där de skulle simma tillsammans när de hade gift sig.
Detta är början på en märklig och omskakande resa, som på många sätt kommer att överraska Fredrik. Inte minst konfronteras han med den dotter som han aldrig vetat om. Resan genom det vintriga Sverige blir lika mycket en resa i hans eget liv, som tvingar honom att se vem han egentligen är. Den ger honom också möjlighet att en gång för alla ta ansvar för den katastrof som han orsakat och som förändrade både hans eget och andras liv."

Singöspionen av Anders Gustafson och Johan Kant:
"Den 62-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson och hennes man Rune har förverkligat sin dröm och köpt en sommarstuga på Singö i Roslagen. Av en granne får de höra talas om Singömordet, som skett på den närbelägna marinbasen 1986, strax efter att Olof Palme mördades. Trots att anläggningen var välbevakad lyckades gärningsmannen försvinna utan ett spår, och mordet är ännu ouppklarat.
Under sin semester kan Solbritt inte låta bli att göra egna efterforskningar. Sökandet efter sanningen sätter igång hänsynslösa krafter, beredda att göra allt för att hindra henne."

Inmurad av Mikael Strömberg:
"Ny spänningsfylld skräckroman av författaren till Vätten.
Kent bor tillsammans med sin mor Gun på Blidö i Roslagens skärgård. Omständigheter i det förflutna har lett till att de lever ett isolerat och ensamt liv. Den här våren inträffar en serie märkliga händelser på ön. Två män drunknar under mystiska förhållanden i Kyrkviken, Gun blir inlagd på sjukhus och Kent får ärva en helt främmande mans alla ägodelar. När Kent genomsöker den stuga han fått överta finner han ett brev som enbart är ämnat att läsas av honom själv. Det berättar om en hemlighet som bevarats på Blidö i århundraden. En skrämmande historia som rör öns befolkning, kyrkan och dess omgivning. Kent ser det som sin plikt att undersöka sanningshalten i det han läst. Dessvärre är han inte ensam om att känna till den mörka historien
Inmurad är ännu en andlöst spännande berättelse av Mikael Strömberg där det okända har sina rötter i nordisk folktro."

Ickeläst:


Svenska gummistövlar av Henning Mankell:
"En höstnatt vaknar den pensionerade läkaren Fredrik Welin av att det brinner våldsamt. Han hinner precis ta sig ut innan det är för sent. Allt han lyckas få med sig är två vänstergummistövlar. Morgonen därpå finns endast aska kvar av hans älskade skärgårdshus. För Fredrik blir den pyrande ruinen också en symbol över ett förspillt liv som går mot sitt slut. Då träder hans dotter Louise och journalisten Lisa Modin in i handlingen och skakar om hans tillvaro i grunden.
På nyårsnatten brinner ännu ett hus i den östgötska skärgården, och höstens alla händelser leder till en upplösning Fredrik Welin aldrig hade kunnat föreställa sig."

Hemåt över isen av Gunilla Linn Persson:
"Vintern 1914 ger sig sju ungdomar ut på isen efter en dans på grannön Tasslan. Vägen hem är rösad med enbuskar. Werner och hans Kyra, Fem frön till och Mandis och de andra möter en storm som saknar motstycke i mannaminne. Deras kamp för att ta sig hem över isen kommer att prägla livet på Hustrun i nästan hundra år.
Det bråkas om allt, om bryggor, om servitut, om djur, om månen. Om skulden. I denna värld av trätor lever Ellinor Ingman, en kvinna på andra sidan de femtio, som kör Algots Sjötaxi och ensam sköter sina sysslor och inte minst sin far Algot.
När berättelsen börjar flyger Herrman Engström hem från Labrador i Kanada. Han är fågelmålare. Uppväxt på Hustrun ska han nu göra mästarprovet: skildra ådan, ejderhonan. Ellinor brakar rätt in i bryggan när hon ser honom. Herrman!
Romanen är en skildring av skärgården förr och nu, av kärlek och hat i havsbandet. En berättelse som fascinerar, roar och på allvar griper tag i hjärtat. De historiska och de nutida berättelserna kompletterar varandra och till slut möts de båda bågarna och cirkeln sluts över hundra år."

Tjärven av John Ajvide Lindqvist:
"Det skulle bli en så trevlig midsommarafton.
Fyra män och tre kvinnor som gick i samma gymnasieklass anordnar en återträff tjugofem år efter studenten. En snabb båt bär dem till den avlägsna fyrön Tjärven där de ska grilla och dricka öl, prata minnen.
Men deras båt tas ifrån dem tillsammans med alla deras mobiltelefoner.
Strandsatta på den lilla ön vid gränsen till Ålands hav försöker de göra det bästa av situationen. Alkoholen har de kvar, och blandbandet med Modern Talking.
Men det är den speciella dag på året då solen står som högst på himlen. Den dag då de som för evigt fryser kan söka sig till ljuset och värmen.
De drunknade stiger upp ur havet. Och de är hungriga.
Tjärven är John Ajvide Lindqvists bidrag till genren Överlevnadsskräck. En skoningslös och blodig historia om en grupp människor som kämpar för att klara livhanken mot hopplösa odds.
De drunknade är många. De blir flera.
Vem eller vilka av de forna klasskamraterna kommer att överleva, och vad är de beredda att göra för att lyckas?
Går det att komma in i fyren? Kan man ta sig ifrån ön? Finns det några vapen?
Eller kommer midsommardagens löpsedlar att lyda:
"Zombiemassaker i skärgårdsparadis""

~


Ur Minnesbok från 1899:

Tredje kvartalet av jordbruksarbeten m.m. under...

...Hömånad (juli):
"Omedelbart efter klöfverskörden plöjas tvååriga klöfverfält, som på hösten skola besås med hvete, samt harfvas kort därefter och beredas för sådden. Slåttern å ängarna verkställes. Rätta slåttertiden för nästan alla grässlag är, innan de slutat blomma och frösättningen börjat. Till gröngödning afsedda växter nedplöjas omkring en månad före såningstiden. Frösamling sker i den mån gräsväxterna mogna; sålunda verkställes fröskörd af timotej, när axen börja ljusna och toppaxen börja släppa fröna, af klöfver, då de flesta blomhufvudena äro svartbruna och låta söndergnugga sig. Rödklöfverfröet bör då vara gulviolett, alsikeklöfverfröet mörkgrönt och hvitklöfverfröet brandgult. Ängskaflefröet skördas, när axen börjat "fälla" (fröna), vanligen redan vid midsommar. Under första hälften af denna månad sås höstraps. I norra och mellersta Sverige sker sådden af gammal råg redan mot slutet af juli eller de första dagarna af augusti; i södra Sverige däremot senare. Efter regniga och kalla somrar bör rågsådden ske tidigare, efter torra och varma senare; i förra fallet användes helst gammal, i det senare ny råg (se augusti). Rågskörden samt skörden af tidiga ärter börja de sista dagarna i juli eller de första i augusti (se denna månad). Kumminfrö är moget och insamlas mot juli månads slut."

...Skördemånad (augusti):
"Skörden af råg och "brådärter" börjar eller fortsätter, och närmast efter denna följer höst- och vårhveteskörden. Rågen är skördemogen, när halmen gulnar och kornen äro fasta och lätt kunna tryckas ur axen; ärterna, när de nedersta baljorna gulna; hvete, som skall användas till mjöl eller gryn, när kornen hafva en fast, vaxartad kärna, som degar sig mellan fingrarna. Utsädeshvete bör däremot få fullmogna. Vicker, som lämnas till frösättning och ej skördas grön, inhöstas, då de nedre skidorna äro mogna. Humlen skördas, när kopporna äro gulgröna och dofta starkt, samt "mjölet" å dessa är klibbigt och färgar ifrån sig. Som redan nämdt, sås gammal råg i mellersta och norra Sverige redan i slutet af förra eller början af denna månad. I södra delarna af landet sås den däremot först mot slutet af augusti eller i september. Ny råg sås i mellersta Sverige ett stycke in i denna månad, enligt "bondepraktikan" från Larsmässan till Bertilsmässan (10-24 augusti). I västra och södra Sverige sker sådden af ny råg först i september. Samtidigt med eller omedelbart efter rågen sås hvetet. På de fält, som skola nedläggas till flerårig vall, sås timotejfrö i höstsäden. Sedan andra skörden inbärgats, företages höstvattningen af silängar."

...Höstmånad (september):
Sädesskörden fortsättes och afslutas nu, hvarvid de återstående sädesslagen inbärgas i följande ordning: korn, sena ärter, åkerbönor, hohvete och hafre. Kornet är moget, när stråets öfversta led är gul, axen stå i rödt ("stå i rönne") och böja sig nedåt, samt kornen äro gula, fullmatade och icke mjöliga. Hafren skördas, då de öfversta kornen i vippan äro så fasta, att deras vaxartade kärna degar sig, då de sammanpressas mellan fingrarna. Ärter äro skördemogna, då de nedersta baljorna äro fullt utbildade och börja ljusna; åkerbönor, då en del af baljorna börjat mörkna och bönstjälkarna att gulna. I midten eller slutet af månaden upptages potatisen, som är skördemogen, då blasten börjar gulna och rotknölarna lätt lossna. Öfriga rotfrukter inhöstas äfven, rofvorna vanligtvis sist. Andra klöfverskörden inbärgas jämväl i denna månad. Klöfvern antingen hässjas till hö eller hellre användes till grönfoder eller nedlägges till surfoder. Sådd af ny råg verkställes såsom förut nämndt, i södra och mellersta Sverige först i denna månad, likaså stundom sådd af gammal råg i de södra landsdelarna. S.k. senråg kan äfven i mellersta Sverige sås i denna månad eller t.o.m. i oktober."



onsdag 24 juni 2015

"De utstötta" av Elly Griffiths

De utstötta
Elly Griffiths
De utstötta av Elly Griffiths är den sjätte delen i deckarserien om arkeologen Ruth Galloway.

Det här är den första roman jag läser av Elly Griffiths och blev riktigt mäkta imponerad. Har inte läst en så bra kriminalroman sedan Henning Mankells serie om Kommissarie Kurt Wallander, vilken var en bokserie jag följde slaviskt vartefter böckerna kom ut under hela 90-talet. Så underförstått var det här något i genren som passade mig helt perfekt.

Har kanske nu ganska höga förväntningar på att nästa bok i serien skall vara lika bra, den sjunde delen "De öde fälten" väntas komma ut i svensk översättning i slutet av nästa  månad.


Så här beskrivs handlingen i De utstötta från förlaget:

"Vid en utgrävning vid slottet i Norwich hittar arkeologen Ruth Galloway skelettet av mor Krok, en kvinna som hängdes 1867 för att ha mördat flera barn.
Kommissarie Harry Nelson har inte tid med mördare från 1800-talet, han är djupt involverad i fallet där tre barn i tur och ordning hittats döda i samma familj. Han är säker på att någon i deras närhet ligger bakom. Kort därefter sker en kidnappning och det enda polisen har att gå efter är en lapp från gärningsmannen.
Samtidigt blir Ruth alltmer engagerad i fallet med mor Krok och ett fynd i graven, en amulett, lämnar inte Ruth någon ro. När ett teveteam kommer till platsen för att dramatisera mor Kroks liv blir Ruth av en slump alltmer indragen även i polisutredningen."

Denna deckare bjuder på intressanta historiska platser och spännande händelseutvecklingar; gamla och nya mord; arkeologi, historia och kriminalteknik. Här finns annorlunda och roliga karaktärer samt väldigt komplicerade relationsdrama i lagom dos. Denna mix kombineras sen med riktigt obehagliga hemska händelser, mytologi, mystik och sådant som gränsar till det övernaturliga. (Se även: En smakebit på søndag).

En äkta brittisk deckare när den är som allra bäst och jag längtar redan till nästa bok i serien med den oglamorösa Ruth i huvudrollen.

Betyg: 5/5



Andra kvartalet

Från självhushållets tid (1966) berättar Torsten Nothin (1884-1972) om det moderna samhällets framväxt runt mitten av 1800-talet. Under den tiden kom stambanorna till, liksom det moderna bankväsendet, handeln blev fri, industrialiseringen tog fart. Men bönderna var fortfarande den största samhällsklassen och dessa fortsatte med det gamla sättet att leva; genom självhushållning.

Självhushållets tid ger en levande bild av ett för länge sedan försvunnet samhälle, för den som intresserar sig för det nuvarande samhällets ursprung och framväxt. De äldre tidernas jordsplittring och de senare laga skiftena, finns som bakgrund till att förklara den tid Nothin så inlevelsefullt berättar samt återberättar från sådant han hört från äldre generationer.

Nothin levandegör en tid och sina minnen med bakgrund av sin uppväxt i ett komministerhem i Småland. Han berättar om hur han som barn och ung minns och upplevde självhushållet, hur människorna då tänkte och kände, trodde och uppfattade livet omkring sig, liksom den skrock och vidskepelse som levde ibland dem.

Den odlade åkerarealen i Sverige lär ha varit störst på 1920-talet, med ca 3.800.000 hektar. Av landets befolkning lär det år 1760 ha varit ungefär 80% som varit jordbruksfolk (siffrorna är hämtade ur boken).

Boken tar upp självhushållets olika arbetsformer, arbetskraften ("lagstadda tjänare", torpare och arbete mot dagpenning eller ackordsersättning av backstugesittare) och deras villkor, livsföringen i hemmen, den eländiga fattig- och sjukvården, emigrationen till Amerika och dess orsaker, hur kvarvarande torparklass dog undan och försvann samt slutligen; om självhushållets upphörande.

Vill gärna ur boken återge ett par citat som hämtats från en utgiven bok från 1774, där en Johannes Gaslander, kyrkoherde i Burseryd (Jönköpings län) beskriver allmogens hushåll (detta lär ha avsett ett bondehushåll under just den tiden, först senare uppstod de egendomslösa torparna som stor samhällsgrupp, därefter även backstugusittare och statare):

"Frukosten består vanligen av litet kall gröt och sur mjölk, som blivit kvar av förra dagens kvällsmål. Om ej något sådant är till hands bestås ett litet stycke bröd, sällan med ost eller smör, ty dessa varor måste föras till staden och säljas för att få pengar till skatten. Frampå förmiddagen åts davar (dagvard)."

Exempel som här nämns som kost, lär då ha varit enligt Gaslander: kål, ärtvälling, rovvälling, gröt och mjölk eller annat att doppa gröten i.

"Middagen, som åts omkring kl 2 e.m., bestod av vad som blivit över vid davar eller av någon mjölgröt eller ibland av sill och sur mjölk. Aftonmåltiden bestod vanligen av gröt och sur mjölk eller annat att doppa gröten i. Söt mjölk bjöds aldrig, än mindre grädde, ty den måste användas till smör till försäljning. För att spara på mjölken, särskilt vintertid då det var ont om den, användes surt lingonmos eller lingonsaft."

Lätt- och snabbläst liten bok på 144 sidor med tio korta kapitel, var och en fängslande på sitt vis. En gammal begagnad bok köpt på bokbörsen, men även gamla böcker har ju ibland ett värde att lyftas upp på nytt, detta är helt klart en sådan.

Kan bara konstatera att jag vill läsa mer som skrivits av denne Nothin. Exempelvis "Människor och händelser" (1965) och "En bortglömd värld" - med ill. av Gunnar Brusewitz - (1953).

~


Ur Minnesbok från 1899:

Andra kvartalet av jordbruksarbeten m.m. under...

...Gräsmånad (april):
"Gödsling af vårsädeslanden, vare sig man härtill använder artificiella gödningsämnen eller väl brunnen stallgödsel, bör helst ske på hösten, men om så ej skett, verkställes den nu. Dock är att märka, att de konstgjorda gödningsämnen, som hafva hög kväfvehalt, alltid böra utströs vid sådden och nedmyllas samtidigt med utsädet. Gräsvallarna öfvergödslas. Ängar och parker röjas från löf, sjögräs, hafstång, torra grenar och allt slags afskräde, som upplägges i komposthögar eller uppbrännes ute på ängen. Det vissnade fjolårsgräset å gräsvallar och ängsmarker afsvedes, och å platserna efter bränningen utsås vickerhafre eller lämpliga foderväxtfrön. Mosslupna ängar, som man ej tänker upplöja, harfvas, då kälen helt litet gått ur marken; mossan brännes, gräs- och andra foderväxtfrön utsås, och vallen tillvältas. Denna och början af nästa månad är lämpligaste tiden för vårvattningen af ängarna; vattningen sker ett par gånger i veckan, om väderleken är regnig dock mera sällan; vid torka och värme vattnas ännu oftare, men endast helt svagt. Så fort jorden reder sig, börjas vårbruket å åkerjorden. Först utföres med tillhjälp af en mullplog ("mullskopa") den vid höstdikningen uppkastade jorden på åkrarna, hvarpå dessa sladdas, harfvas och vid behof vältas före sådden; på lätt jord är det vanligen tillräckligt att endast harfva. Efter sådden och myllningen uppköras tegfårorna, och afloppsrännor upptagas öfver vändtegarna. Vältning verkställes på lös jord omedelbart efter sådden, på styf först när säden kommit upp och något så när skyler åkern. Klöfver- och gräsfrö sås i höstsäden, ju tidigare dess bättre, helst bittida på morgonen och vid vindstilla. Af vårsädesslagen sås hafre och trindsäd (ärter och vicker) vanligen först. Hafren bör sås så tidigt som möjligt, så snart jorden väl reder sig, d.v.s. icke klibbar vid redskapen, men ännu är fuktig i botten. Kalla och torra vårar bör hafren sås senare än varma och våta. Vicker och ärter äfvensom åkerbönor sås äfven så tidigt ske kan, undantagandes vicker afsedd till grönfoder, som kan sås senare. Närmast i ordningen efter föregående sorter sås i regel vårhvete, vårråg och korn, vanligen dock först i maj. Potatisåkrarna uppköras i denna månad och beredas till sättningen, som vanligen sker sedan sådden af vårsäden är afslutad. I humlegården omgräfvas kuporna och beskäras humlerötterna, hvarefter humlen störas. Morotssådden verkställes så tidigt som möjligt, vanligen i slutet af april eller början af maj. Hägnaderna tillses och lagas."

...Blomstermånad (maj):
"Sådden af vårsäd börjar eller fortgår. Sålunda sås, som redan nämndt, i denna månad vanligen råg, hvete och korn; jorden bör då ha uttorkat så mycket, att den fullständigt reder sig. Vidare sås nu vårraps samt under månadens senare hälft hampa. Lin sås i slutet af denna eller början af nästa månad. Klöfver- och gräsfrö insås i vårsäd strax efter dennas myllning och före vältningen. Hösthvetet öfverharfvas, när torka inträffar och jorden är styf samt hårdnar och spricker. Klöfvern gipsas, när den uppväxt så pass, att den väl täcker fältet. Af rotfrukter sås eller sättas följande sorter i den ordning, hvari de här uppräknas: morötter (om ej redan sådda), kålrötter, gula rofvor, hvitbetor och potatis. En à två veckor efter sättningen harfvas potatislandet tvärs öfver fårorna; när en och annan planta sticker upp, harfvas på nytt längs fårorna; när potatisen allmänt är uppe, harfvas för tredje gången tvärs öfver. Uppkommer ogräs senare, bortrensas det med hacka. Då potatisstånden äro c:a 30 cm höga, kupas de. Tvärplöjning eller sneddning af trädan verkställes så fort som möjligt efter vårbrukets slut. Komposterna omskottas och vattnas med gödselvatten och urin. Torf- och dyjordskomposter utspridas på fälten före trädans plöjning. Täckdikning och vattenafledningar verkställas. Plantor sättas och frön sås af skogsträd, så snart öfre lagret af skogsmarken är fri från käle."

...Sommarmånad (juni):
"Först mot slutet af denna eller t.o.m. i början af nästa månad sås vanligen hvita rofvor; mot månadens midt sås bohvete; spergel kan sås nu eller längre fram på sommaren. Midsommarråg sås vanligen i midten af juni eller början av juli. Trädans uppkörning och mergling verkställas, om detta ej redan skett; strax före trädesplöjningen är rätta tiden att kalka åkerjorden. Rotfrukterna gallras och rensas. Hösthvetet rensas från ogräs samt från däri växande rågax, hvilka afmäjas. Odlingsarbeten företagas; bränning af mossodlingar sker bäst under senare delen af juni samt under juli månad. Täckdikning fortsättes. Löf brytes mot slutet af denna eller i början af juli månad, åt fåren löf af björk, al, hassel, lönn, alm, rönn och oxel m.fl., åt hästarna asplöf. Komposter uppläggas, och de gamla omskottas och vattnas. Stallgödseln utföres, utbredes och nedplöjes före slåttern, helst redan före midsommar; å lös jord dröjer man dock gärna med stallgödselns utföring till strax före sådden. Likaså gödslas med kompostgödsel först vid eller strax före sådden. Första klöfverskörden verkställes, när alla blommor äro väl utslagna och hela fältet lyser rödt, vanligen vid midsommartiden."


tisdag 23 juni 2015

"Pappersstäder" John Green

Pappersstäder
JohnGreen
Pappersstäder av John Green beskrivs på följande vis från förlaget:
"Quentin Jacobsen har älskat den iögonenfallande och äventyrslystna Margo på avstånd i hela sitt liv. Ända sedan de som grannbarn lekte tillsammans. Så när hon öppnar fönstret till hans rum och klättrar in i hans liv igen och övertalar honom att följa med på en genialiskt hämndaktion följer han med.
Efter deras natt tillsammans kommer Quentin till skolan för att upptäcka att Margo - som alltid varit något av en gåta - nu har förvandlats till ett mysterium. Hon brukar försvinna ibland, men aldrig så här länge. Kan hon vara död? Men snart upptäcket Quentin att Margo lämnat subtila, smarta ledtrådar bara för honom. Budskapet är tydligt: Hitta mig om du kan!
Vägen mot gåtans lösning är vindlande och tvingar Quentin att inse att ju närmare han kommer Margos gömställe desto mindre vet han egentligen om henne. Och kommer han att hinna fram innan hon försvinner igen?"
För egen del fick jag ganska direkt känslan av att den här författaren hade använt sig av Jon Krakauers bok ("In i vildmarken"), om Christopher Johnson McCandless levnadsöde, för att skriva den här boken. Och mycket riktigt hänvisades ju till den i slutet ("Författarens tack"), som en av de två böcker som för författaren uppges ha varit "synnerligen användbara".

Det här är en kulturellt väldigt amerikansk bok (dikten "Strån av gräs" av Walt Whitman, som går som en röd tråd genom handlingen, är ju bl.a ett solklart exempel på det). Och så är den väldigt ung, med ett ungt modernt pratspråk. Detta uppges vara en barn/tonårs-bok eller unga vuxna-bok. Vad jag kanske främst reagerar på är att karaktärerna som uppnått 18 års ålder beter sig som självupptagna, ansvarslösa och flamsiga fjortisar. Känns det realistiskt? Svårt att svara på, och säkert blir det inte alls rättvisande när jag skall bedöma en bok som unga av idag egentligen lämpar sig bättre att lämna ett omdöme för.

Var är Margo? Vem är Margo? Mystiska Margo...

Tillhör man den där gruppen "unga vuxna" av idag, gillar att nysta i ledtrådar, action, hänsynslösa biljakter, spänning, varvat med lite tänkvärt och ung humor(?) ge då den här boken en chans. För de flesta proffsrecensenter hyllar ju faktiskt Pappersstäder och anser att det är en fantastiskt gripande historia, men att den som en av dessa menar skulle visa prov på att John Green är en lysande "allåldersförfattare" har jag själv lite svårt att förstå. Men det var kul att få reda på vad "pappersstäder" är, där lärde jag mig något nytt (vilket man aldrig blir för gammal för, som det helt riktigt sägs). :)

Betyg: 2/5


Första kvartalet

Är det så som Anneli Jordahl skrev i artikeln "Landsbygd noir" i Ordfront av den 8 februari 2012:
"Glesbygden är tillbaka i svensk litteratur. Men livet på landet är inte vad det varit. En ny generation författare struntar i dialekter, naturlyrik, samhällsförändringar och vildmarksromantik. Istället skildrar de vischan som en förbannelse där vår tids svält är andlig."

Minneslista Landsbygd:

Då tänker jag på Sigrid av Elin Olofsson


Korparna av Tomas Bannerhed


På dessa skuldror av Sven Edvin Salje (del 1/5 i bokserie "Loväng")


Långt från landsvägen av Vilhelm Moberg (del 1/2 i bokserie "Adolf i Ulvaskog")


~


Ur Minnesbok från 1899:

Första kvartalet av jordbruksarbeten m.m. under...

...Torsmånad (januari):
"Så snart slädföret det medgifver, taga vinterkörslorna sin början. Den på hösten upptagna mergeln utköres sålunda nu på åkern, sönderhackas så fint som möjligt samt utsprides, om jorden icke är betäckt med alltför djup snö; i motsatt fall upplägges den lasstals på åkern för att senare utspridas. Likaså verkställes vid denna tid mergling af kärr och mossar samt af ängar och gräsvallar. Sand utköres på styf och fuktig lerjord samt på kärr och dyjord. Sandjord förbättras genom påföring af lera. Sågstockar och timmer samt i öfrigt allt det virke, af hvilket man fordrar någon varaktighet, fälles från november till början eller slutet af februari. De fällda träden böra vid första tjänliga före framforslas. Likaså fortgå nu huggning af ved, gärdsel och stör samt hopsamling af vindfällen och utgallring af döda eller af insektslarver och dylikt angripna träd. Skogen fälles till svedjeland, där sådana med fördel kunna begagnas, såsom i trakter, där man har öfverflöd på barrskog, men brist på löfskog; efter åtskilliga bränningar växer då löfskog upp i stället för barrskogen, om de afsedda platserna fredas från betning. För att befordra bildandet af kärnis bör man skotta isen fri från snö. Spannmålen i magasinen och rotfrukterna tillses."

...Göjemånad (februari):
"Arbetena under denna månad äro en fortsättning på förra månadens och utgöras hufvudsakligen af: utkörning af gödsel och dy till komposterna på åkerfälten, dykörning till ladugården och stallet, mergel- och sandkörning, framforsling af timmer och annat virke, vedhuggning och vedkörning, transporter af spannmål och andra produkter, som skola afsättas, o.s.v. Is upptages och lägges på hög."

...Vårmånad (mars):
"Så länge föret varar, bör man icke försumma att utföra alla de körslor, som ännu ej medhunnits. Sålunda framforslas nu, där så ej redan skett, gärdselvirke, humlestänger, ved till sommarbehof, landsvägsgrus, sten till grundmurar, källare etc. Isupptagningen fortsättes, där så ske kan. Från aflägsna lador framköres höet till gården, i den mån utrymmet medgifver. Det framkörda timret bör, innan det hunnit torka, bilas och flänkas, och alla öfriga förberedelser vidtagas till de byggnadsarbeten, som man ämnar börja i nästa månad. Åkerbruksredskapen mönstras och sättas i fullt brukbart skick samt kompletteras efter behof. Båtar diktas och tjäras. Spannmålen omskoflas och skötes omsorgsfullt, hvilket blir allt angelägnare, ju mera vårvärmen börjar infinna sig. Utsädesspannmål samt klöfver- och gräsfrö omharpas, där så behöfves, samt profvas beträffande grobarheten. Ärter och bönor till utsäde handrensas. Afloppskanaler och diken hållas öppna, särskildt då snösmältningen börjar, och vattnet afledes från åkrar, som skola besås på våren. Mot vinterns slut bör man med skofvel bryta upp snödrifvor, som lagt sig på åkrarna, samt därefter beströ dem med aska, kolstybb eller sand. Med samma ämnen beströs frusna vattensamlingar på åkrar och ängar, sedan isen förut bräckts. Så fort fälten blifvit fria från snö, borttages genom räfsning eller öfverharfning af åkrarna den "pöls" ("snarp"), som bildar sig, om råggräset ruttnar."


måndag 22 juni 2015

Tematrio landsbygd


Landsbygden får stå i fokus för denna veckas tematrio som presenteras av Lyrans Noblesser:

"Berätta om romaner som utspelar sig på landsbygden, svensk eller utrikisk."

Något av Steinbeck kändes givet så där på en gång. Förutom landsbygdstrakterna kring Monterey och Salinasdalen i Kalifornien fick det bli en märklig men fantastisk roman med en handling som utspelar sig i Österrikes bergstrakter. En bondgård på skånska slätten får sen representera den svenska landsbygden i en välkänd deckare av Mankell där huvudkaraktären Kurt Wallander träder fram för första gången.

(OBS! Ber så hemskt mycket om ursäkt angående den första boken i tematrion, det skulle ju naturligtvis handla om romaner, valde felaktigt att ta med en novellsamling - klantigt av mig, men nu för sent att ändra. Vredens druvor, av samma författare, kunde jag naturligtvis ha valt istället.)


Den långa dalen, John Steinbeck
Tolv noveller där handlingen utspelar sig bland hårt lantarbetande människor med en nära kontakt med jorden. Mest känd bland novellerna är "Den röda ponnyn" som skildrar en nybyggarfamilj och deras strävsamma kamp för tillvaron.

Väggen, Marlen Haushofer
Handlar om en kvinna som tillsammans med sin kusin och hennes man skall tillbringa några dagar i en i bergen ganska ensligt belägen stuga. Efter att de kommit fram beger sig makarna iväg till närmsta by, men sen kommer de inte tillbaka. Då kvinnan går ut för att leta reda på dem törnar hon emot en osynlig vägg och bakom väggen tycks allt dött och stelnat som i ett fruset ögonblick. Någon katastrof har tydligen drabbat världen utanför den osynliga väggen och kvinnan verkar vara den enda överlevande, eller är hon verkligen det?

Mördare utan ansikte, Henning Mankell
Bonden som en vintermorgon på skånska slätten går över till granngården möts av en hemsk syn där, den gamle Johannes Lövgren med hustrun Maria har blivit brutalt misshandlade. Maria är fortfarande vid liv och innan hon avlider på sjukhuset hinner hon säga ett ord som råkar läcka ut till pressen. Kommissarie Kurt Wallander på Ystadspolisen blir den som håller i utredningen av fallet. Detta är den första kriminalromanen som kom ut (1991) i serien med kommissarie Kurt Wallander.




"Grumpy Cat: En butter bok av en sur katt"

Grumpy Cat
En butter bok av en sur katt
I Grumpy Cat: En butter bok av en sur katt blir man serverad en bitter blandning med charmiga tips om hur man väcker sin inre surpuppa.

Behöver jag nämna att resultatet blir de motsatta? Humor är väldigt individuellt, men själv hade jag hejdlöst roligt åt den här lilla pärlan till bok. Man läser den under en kafferast, men den håller för att titta lite i då och då även efteråt (vid behov). ;-)

Har tidigare på bloggen skrivit om själva bakgrunden till succén som skapats kring den rara katten med det trumpna utseendet här.


Baksidestext:
"Har du en dålig dag? BRA.
Grumpy Cat kan få dig på ännu sämre humör.
Den sura katten som fångat miljontals människors hjärtan och gjort världssuccé på internet har nu äntligen samlat sina bästa tips på hur du kan väcka din inre surpuppa till liv. Här finns underhållande bilder ur det privata fotoalbumet, inspirerande spel och aktiviteter och inte minst uppfriskande motton i sann butteranda. Grumpy Cats oemotståndliga tips gör även den som inte är född sur, just det, sur."

Jaha, och vad är det som är så roligt med det här då!? Kanske en del med bister uppsyn undrar. Nåja, inte måste man försöka analysera allting, speciellt inte humor. Man kan bara få låta det vara som det är, små skojiga bagateller som t.ex den här boken måste man enbart få unna sig bli road av utan kritiskt granskande eller buttra omdömen... Sorry "Grumpy Cat", boken lämnade mig med ett äkta leende som dröjde kvar länge.

"Varför känns det så varmt och mjukt inuti?
För att jag åt upp din hamster"
Grumpy Cat

Betyg: 4/5



söndag 21 juni 2015

En smakebit på søndag: De utstötta

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Börjar med en lång smakbit så här på årets längsta dag, hämtar den från Elly Griffiths deckare De utstötta. Sidan 6 och 7:

"Så många ord för att säga så lite, tänker Ruth som så många gånger tidigare. De döda är döda och inga ord, hur suggestiva de än må vara, kan väcka dem till liv igen. Ruth är rättsarkeolog och van att umgås med de döda. Hon anser att man ska minnas dem och behandla deras kvarlevor med respekt, men hon förväntar sig aldrig att någonsin få se dem igen burna upp till himlen på härlighetens moln. Hennes blick dras omedvetet uppåt mot den ljusblå kvällshimlen. Det är juni och snart årets längsta dag.
   Ett högt "Amen" från Ted signalerar att gudstjänsten är slut och Ruth går bort till klungan av människor som sitter eller står på de sittplatser som skurits ut i den gräsbevuxna vallen. Hon är på väg fram till Ted, men får se att han står och pratar med Trace Richard, en annan medlem av fältarkeologgruppen. När man ser Trace, som har lilafärgat hår och piercingar, har man svårt att tro att hon kommer från en mycket rik familj och nyligen förlovade sig med en framgångsrik affärsman från trakten. Ruth har aldrig riktigt gillat Trace så hon girar undan i sista sekund och hamnar bredvid Janet.
   "Jag tycker om den här gudstjänsten", säger Janet. "Vi borde verkligen minnas dem - de vanliga människorna. Inte bara kungarna och biskoparna och de som var rika nog att bygga slott."
   "Det är en av anledningarna till att jag blev arkeolog", säger Ruth. "För att jag ville ta reda på hur vanliga människor levde."
Hon tänker på Erik, hennes tidigare lärare och mentor, som sa: "Vi är deras levnadstecknare. Vi bevarar deras dagliga liv, deras vardagliga sysslor, deras hopp och drömmar, för all framtid." Men Erik är död nu och hans hopp och drömmar är glömda, förutom av dem som han har lämnat outplånliga spår hos, som Ruth.
   "Du håller väl på med en utgrävning här vid slottet?" säger Janet.
   "Ja", säger Ruth. "Alldeles här i närheten, vid ingången till kaféet."
   "Har ni hittat något?""

Tror bestämt man får lite Morden i Midsomer-känsla när man läser Elly Griffiths, en ny deckarbekantskap för mig och en riktigt trevlig brittisk sådan visade det sig. Det här skall vara den sjätte boken i serien om rättsarkeologen Ruth Galloway. Precis nu läst fram till sidan 108 och där blir den avslutande korta smakbiten denna:

    "Nu breder marsklandet ut sig åt alla håll, det heliga ingemanslandet som leder ner till havet. När Ruth tittar på displayen på instrumentbrädan inser hon att det är den 22 juni. Sommarsolståndet var i går."...

Vilket såklart för oss är idag, så:

Wishing you a magical


lördag 20 juni 2015

Keep calm and carry on


Hittade en topplista för 2014; 20 vuxenböcker som lånats ut mest på Stockholms stadsbibliotek. Lånade den listan för att ta en närmare titt på vad av detta som jag själv läst. Markerade med fetstil de som är lästa och med rött sådana som med stor sannolikhet kommer att bli lästa:

  1. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson
  2. Den sanna historien om Pinocchios näsa av Leif G. W. Persson
  3. Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
  4. Kanada av Richard Ford
  5. Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson
  6. Barnens Ö av Per Christian Jersild
  7. Mellan rött och svart av Jan Guillou
  8. Lyckliga gatan av Liza Marklund
  9. Och bergen svarade av Khaled Hosseini
  10. Spår av Lena Sundström
  11. Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk
  12. Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie
  13. Rörgast av Johan Theorin
  14. Hägring 38 av Kjell Westö
  15. I farans riktning av Viveca Sten
  16. Var det bra så? av Lena Andersson
  17. Du går inte ensam av Mari Jungstedt
  18. En av oss sover av Josefine Klougart
  19. Tiggarflickan av Alice Munro
  20. Handen av Henning Mankell

En annan lista visade de 20 mest utlånade tonårsböckerna från samma bibliotek och under samma år. Lånade även den och så här såg den ut:
  1. Nyckeln av Mats Strandberg
  2. Förr eller senare exploderar jag av John Green
  3. Cirkeln av Mats Strandberg
  4. Divergent av Veronica Roth
  5. Eld av Mats Strandberg
  6. Elias bok av Magnus Nordin
  7. Hungerspelen av Suzanne Collins
  8. Insurgent av Veronica Roth
  9. Det handlar om dig av Sandra Beijer
  10. Pappersstäder av John Green
  11. Född till hjälte av Rick Riordan
  12. Revolt av Suzanne Collins
  13. Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian
  14. Vargbröder av Michelle Paver
  15. Fatta eld av Suzanne Collins
  16. En sekund i taget av Sofia Nordin
  17. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs
  18. Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn
  19. De utstötta av John Flanagan
  20. Stad av skuggor av Cassandra Clare


torsdag 18 juni 2015

"När en unge skulle ur boet / Ur malströmmens virvlar" av Maria Sandel

När en unge skulle ur boet
Ur malströmmens virvlar

Maria Sandel
En i år nyutkommen E-bok med två noveller av Maria Sandel (1870-1927): När en unge skulle ur boet / Ur malströmmens virvlarBlev verkligen glad då jag blev erbjuden detta recensionsexemplar från MIX Förlag, för dessa två på nytt utgivna korta noveller av Maria Sandel är helt klart något man önskar många kommer att återupptäcka.

Maria Sandel hör till de arbetarförfattare i början av 1900-talet som fört fram arbetarklassens livsvillkor under just den tiden i Stockholm. Miljöskildringarna, människorna och deras livsbetingelser känns smärtsamt realistiska och beskrivna på ett inifrånperspektiv. Som folklivsskildring borde detta ha ett stort värde för oss idag. Därutöver finner man stor behållning av de inlevelsefulla berättelserna, det handlar om starkt kämpande människor som lever under urusla, problematiska förhållanden, men som ändå lyckas upprätthålla något slags drägligt liv och en mänsklig värdighet, trots all misär. Allt beskrivs med stor ömhet, värme och humanism.

Med lätthet fängslas jag av detta och det får mig att leva mig in i hur det kan ha varit. Det är sorgligt och man blir rörd.

Sandels noveller och romaner tycks huvudsakligen givits ut på nytt under 70-talet. Svårt att sia om utifall det finns ett ökat allmänt intresse för att åter ta del av den här typen av arbetarprosa, men själv tror jag att intresset kommer att öka. Visserligen går vår tids ökade utanförskap inte att jämföra med den tidens utanförskap, men ändå finns det ju absolut något vi har att lära av hur det var förr. Även om de yttre omständigheterna är så vida annorlunda idag än då, så finns det något inom oss som känner samhörighet med den tidens tankar, känslor och strävan, ibland mot alla odds. Den arbetsmoralism, som blir så tydlig i dessa noveller, lever nog fortfarande kvar djupt i folksjälen, tror jag.



Vad har skrivits av Maria Sandel?

1908: Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur stockholmslifvet. Två noveller ur denna utgivna på nytt som E-bok 2015; När en unge skulle ur boet / Ur malströmmens virvlar
1909: Familjen Vinge: en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor
1913: Virveln. Nya upplagor år 1959 och 1975.
1919: Hexdansen. Utgiven på nytt som E-bok 2014.
1924: Droppar i folkhavet. Nya upplagor år 1978 och 2009.
1927: Mannen som reste sig

Maria.sandel


..."ingen känner som hon de tigande trälarna i förbannelsen, proletärkvinnorna, vilkas röst ännu aldrig hörts i litteraturen. Med kärv och bister enkelhet berättar hon deras levnads tunga sagor. Det är ingen utstuderad kammarestet, som för pennan i hennes böcker, hon har gått i de hårdaste av alla skolor: verklighetens. Nöden, kampen och segern har hon upplevat, och hon har stått öga mot öga med nederlagets spöke hon vet vad hon säger, och vad man hört henne berätta glömmer man aldrig." 
Martin Koch



Visst var det så, som den samtida litteraturkritikern skrev, att Maria Sandel själv upplevt mycket av det hon skrev om i sin egen vardag. Antagligen är det därför det blir så oerhört gripande, även så här långt senare.



Beskrivning från förlaget:

"Rörande historier om fattigdom, kämpaglöd och tuffa beslut 
I en liten enrummare ligger sex små barn och sover fridfullt, ovetandes om framtiden. En mor och en far ser ner på sina små. Ett av barnen måste lämna dem, men vem skulle de välja? 
I en annan del av Stockholm sitter Emma och sliter med sin sömnad. Hon fryser och är hungrig, men det får lov att vänta. In kommer så barndomsvännen Ida, utmärglad och i förtvivlat behov av tröst och stöd. 
När en unge skulle ur boet samt Bland malströmmens hvirflar ingår båda i Maria Sandels novellsamling Vid svältgränsen (1908) som är författarinnans debutbok. Novellerna berör de fattiga arbetarnas svåra tillvaro och ständiga kamp i vardagen, förhållanden som den döva författarinnan, som själv levt i fattigdom under hela sitt liv, kände väl till. Med sitt inifrånperspektiv skildrar hon flera olika levnadsöden bland proletariatet i Stockholm under tidigt 1900-tal och ger läsaren en unik inblick i en värld präglad av svält, slit och svåra beslut, en levande bild av en för många främmande realitet. Kvinnorna ställs ofta i fokus i Sandels författarskap och hon backar inte för att ta sig an svåra och känsliga ämnen så som abort, frågor som var lika aktuella då som nu."


Min beskrivning av handlingen i korthet:

När en unge skulle ur boet: Familjen Månsson består av åtta medlemmar; en far och mor med sex små barn. Någon utanför familjekretsen har upplevt det som så att makarna borde skaffa plats åt någon av de sex barnen på barnhem, då deras börda överstigit deras förmåga ekonomiskt, och att de inte borde neka sådan hjälp i den belägenhet de för närvarande befinner sig i. Fadern och modern går om kvällen mellan sina sovande barn och försöker ta sig an den omöjliga uppgiften att välja ut det barn som skall skickas hemifrån.

Ur malströmmens virvlar: Emma Vidén är linnesömmerskan som hankar sig fram och försöker skapa ordning i sitt enkla liv trots ett bristfälligt boende och mycket små medel att kunna göra något åt sin situation. Sitt barn har hon som ensamstående tvingats lämna bort. På besök kommer Ida som befinner sig i ännu större svårigheter än Emma. Så småningom uppenbaras de kval och den beslutsångest Ida står inför.


Det här handlar om noveller i litet format som ryms inom 22 sidor, men trots det så är den känsla de skänker efter att ha läst dem så enormt mycket större, och jag tvivlar på om dessa berättelser kan lämna någon oberörd?

Betyg: 5/5

E-bok finns att köpa på:
Adlibris
Bokus
Cdon


Denna sommar ges Maria Sandels klassiska noveller ut samtidigt som tre nyskrivna noveller av andra nutida författare (se nedan). Länk till mynewsdesk: Sommarens digitala noveller från Mix förlag.




onsdag 17 juni 2015

Varmt och kallt, sött och surt: Latte Macchiato, Frozen Yoghurt och Grumpy Cat


"Nu är den förbannade sommar´n här. 
En obeskrivlig plåga. 
Svettig och dammig och sur och tvär 
torteras jag av sol. 
Hur sommar´n kan vara så populär 
det är för mig en fråga. 
jag pustar och flåsar med stort besvär 
bland sippor och viol."...

Inledning av Vals om sommaren (1967) av Bengt Sändh.
En grinig sommarmelodi helt i Grumpy Cats anda.
Buttert bokomdöme kommer inom kort.