måndag 27 juli 2015

Tematrio: Blöta, blötare, blötast


I denna veckas tematrio, som vanligt troget presenterad av Lyrans Noblesser, är direktiven som följer:

..."berätta om tre böcker vars titel innehåller något som är blött!"

Varierande blött i både titlar och handling var det här:

Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser. Sommar, sol och blöta bad på 60-talet.

Floden - tolv människor i kamp med Amazonas av Joe Kane. Handlar precis om vad titeln förtäljer. En sann historia berättad av en av deltagarna som via kajaker färdades längs Amazonas, från källan till havet. Spännande, intressant och absolut blötare.

Fallvatten av Mikael Niemi... har jag kanske haft med den tidigare i tematrio? Hur som helst så blir det i sådana fall en favorit i repris för detta tema, för den här katastrofromanen kan man nog helt klart beteckna blötast. Platsen är Norrbotten, Lule älv vid norska gränsen, tiden är höst och det har regnat intensivt och ihållande en längre tid. När dammarna vid kraftverken brister släpps enorma krafter fria och en flodvåg drar rasande som en vägg genom landskapet. Flera levnadsöden under katastrofen vävs till sist samman och inte bara landskapet förändras för alltid, utan även de överlevande människorna. Dramatiskt, kusligt, tänkvärt och ganska realistiskt.


"Löwensköldska ringen; Charlotte Löwensköld" av Selma Lagerlöf

Löwensköldska ringen
Charlotte Löwensköld

Selma Lagerlöf
Av den första och andra delen (i trilogin) av Selma Lagerlöf: Löwensköldska ringen; Charlotte Löwensköld gillade jag helt klart Löwensköldska ringen bäst, men skulle heller inte ha något emot att läsa även sista delen; Anna Svärd.

Mycket bra förord, med relevant bakgrundsinformation, av Vivi Edström i denna utgåva ("Nobelklassiker" med Horace Engdahl som huvudredaktör).

Som jag upplevde berättelserna höll den första; Löwensköldska ringen, ihop på ett bättre sätt än den andra delen, men till saken bör väl nämnas att jag själv föredrar en god spökhistoria framför ett romantiskt relationsdrama. Lagerlöf kan verkligen berätta en skräckhistoria på ett bra sätt som säkert även kan få yngre generationer av idag att fängslas av dessa.

I Charlotte Löwensköld är det istället romantik och relationsdrama som står i fokus. Skulle nog kunna placera den i feelgood-facket för klassiker, för den går att läsa som en "askungesaga". Intressant som också stod i förordet att Selma Lagerlöfs levnadstecknare Elin Wägner ansåg att karaktären Charlotte Löwensköld framhölls så som Selma önskade vara. Skulle dock själv vilja läsa lite mer om karaktären Anna Svärd, och lämpligt nog verkar ju sista delen; Anna Svärd, i trilogin handla om just henne.

Gillar man Jane Austens böcker tror jag att man kan uppskatta att läsa Charlotte Löwensköld - eventuellt ett ganska bra tips.

Skulle jag ge varje del betyg för sig skulle Löwensköldska ringen få en 4:a och Charlotte Löwensköld en 3:a. Men tillsammans blir det en stark:

Betyg: 3/4


söndag 26 juli 2015

Spänningsutmaningsbok i augusti: Stjärnfall



Spänningsutmaningen (Mias bokhörna) väljer jag redan nu att under augusti månad delta med Stjärnfall av Lars Wilderäng.

Det handlar då om den sprillans nya uppföljaren till första delen Stjärnklart i den planerade dystopiska trilogin. Har i veckan börjat läsa och riktigt spännande är det. Blev återigen fängslad från första sidan, ruskigt bra, ser ut att bli en sann bladvändare. Så här beskrivs handlingen:

"Kampen fortsätter, i det nya dystopiska Sverige. I den nya världen är elektroniken ett minne blott. Nu får människorna sätta sin tillit till de böcker som finns kvar, och den kunskap som fortfarande hittas hos yrkesmän och kvinnor. Överlevarna från perioden som kallas Nedsläckningen har efter tio år börjat vänja sig. Carlstens fästning är nu en plats att räkna med, även om missnöjet med Bohusläns allsmäktige landshövding Gustaf Silverbane växer. Folket kräver demokrati, men är de verkligen redo? Just som livet återgått i en ny vardag hörs något i fjärran. Ljuden rör upp många frågor men utan svar. En sen kväll när Lena Svensson är på väg hem får hon syn på något i skogen. Något som kan vara förklaringen till allt, och som får blodet att isa sig i ådrorna. Plötsligt står mänskligheten inför ett än större hot. Hela Västsverige måste samla sina styrkor, medan forskningschefen Anna Ljungberg försöker analysera den motståndare de inte vet mycket om. Stjärnfall är den actionfyllda fortsättningen på Stjärnklart, Lars Wilderängs dystopiska succé."

När boken är färdigläst kommer recension/omdöme att finnas på denna länk.


fredag 24 juli 2015

"Under byggandet av den kinesiska muren" av Franz Kafka

Under byggandet av den kinesiska muren
och andra texter ur kvarlåtenskapen

Franz Kafka
I samlingsvolymen Under byggandet av den kinesiska muren finns en samling texter av Franz Kafka, varav flera av dem är utgivna på svenska för första gången. Det handlar om från Kafkas kvarlåtenskap blandade texter (både "avslutade" och oavslutade) skrivna mellan år 1916-1919, den tid som benämns som hans tredje mest produktiva period.

Helt magnifika blandade texter, noveller, aforismer, "dagboksanteckningar"... avbrutna tankar, man läser, läser om, funderar över dessa, och önskar emellanåt att människan hade fått leva vidare lite till (tillräckligt frisk att skriva) för att fortsätta tänka de avbrutna tankarna till slut...
...men så är det ju lite som kinesiska muren, eller Babels torn... vissa tankar kan aldrig tänkas färdiga och vissa texter som påbörjats lämnas oavslutade för alltid, kanske är de heller inte menade att finna ett slut.

Detta gav mersmak för att fortsätta läsa Kafka och man blir förstås återigen nyfiken på att ta reda på mer om personen bakom. Att läsa detta och uppleva hans tankevärld är långt ifrån tråkigt. Så ge t.ex inte upp efter att ha läst t.ex Processen! För så är det då dessa böcker (detta är en av dem) vilka lämnar något varaktigt efter sig kvar hos läsaren. Dostojevskij och Kafka tycks vara två litterära konstnärer som gör detta ruskigt väl, såsom jag själv uppfattar det, och säkert många fler gör.

Det är egentligen inte så ofta behovet av att äga en bok infinner sig (lånar de flesta böcker), ej heller alltid att läsa om den, men detta är en sådan, och betyget blir såklart då:

Betyg: 5/5

"Den sanne motståndaren ingjuter oändligt mycket mod i dig."
Franz Kafka


torsdag 23 juli 2015

"Alba" av Kristina Hård

""Min första rymdfärd var en sofistikerad tonårsrevolt. Istället för att stå med tummen längs långtradartyngda motorleder tog jag steget ut i universum. Jag ljög om min ålder, fejkade mitt förflutna och låtsades vara någon annan. Sedan dess har jag räknat tiden. Min son är sexton jordår nu, tror jag. Hans far är inte längre i livet, åtminstone inte i detta livet, i detta universum. Så lite vi visste, så fyllda av vetenskaplig prestige, när vi drog på oss våra skyddsdräkter, klev ut från bergets innanmäte till solskenet och fann oss stå uppe på en främmande högplatå. Från en kaotisk Jord till en avlägsen, eftersatt och glest befolkad del av den här planeten. Hade allt blivit annorlunda om vi tagit kontakt med dem från början?" 
Alba ingår i en forskningsgrupp som har färdats till en okänd planet. Gruppen består av en udda samling människor, som har svårt att hantera varandra och utsattheten i den nya världen. Tillsammans ska de föra hem fakta om planeten, men påfrestningarna är oanat svåra. Gradvis förstår gruppen att ruinstaden, som de bosatt sig i, är byggd av en högtstående kultur och alla har förväntningar på planetens befolkning. Men när de väl står öga mot öga med invånarna blir mötet brutalt och allt förändras." 
Baksidestext till "Alba" av Kristina Hård

Alba
Kristina Hård
Romanen Alba, av Kristina Hård, var med de inlevelsefulla stämningarna och miljöerna; spännande, ruvande på hemligheter, fantasifull och oförutsägbar, d.v.s riktigt bra fantasy/scifi!

Den brokiga gruppen människor (med olika utmärkande karaktärsdrag) som färdats till den okända planeten Tnai-iri, uppvisar stressituationens hela spektra av kommunikationsmönster: den hjälplösa blidkaren, den kritiska klandraren, den korrekte kalkylerande datamänniskan och den irrelevanta smått frånvarande avledaren. Vem bestämmer? Finns för uppdragsgivaren ett dolt syfte för planetens framtid? Vem kan lita på vem, är de vilka de utger sig för att vara? Funktionsnivåerna skiftar hos gruppens medlemmar och bristerna i den raka kommunikationen blir påtaglig då en oväntad och brutal stressituation uppkommer. Såklart bäddar detta för ytterligare konflikter och bristande förtroende dem emellan, vilket till slut får ödesdigra konsekvenser...

Karaktärerna har alla något osympatiskt över sig och detta bidrar till att handlingen får nerv, spänningen stiger i den lilla dysfunktionella gruppen individer på den främmande planeten. Både det yttre och inre hotet smyger sig på, ger sig till känna bit för bit. Skickligt välskrivet - läs den!

Betyg: 4/5


"Arvet från Stonehenge" av Sam Christer

Arvet från Stonehenge
Sam Christer
Arvet från Stonehenge är den brittiske dokumentärfilmaren Sam Christers första bok, och som sådan var den faktiskt ganska bra. Inledningsvis kändes det som alltför många karaktärer introducerades för hastigt och utan den underbyggnad man kan önska då en roman är "tätbefolkad". Spänningen är väl sen inte konstant, men drivs upp så småningom för att i slutet förstärkas ytterligare med allt kortare kapitelindelning som extra knep.

Lite verklighetsbakgrund kring Stonehenge kombinerad med generöst mycket fantasifull fiktion om densamma. En helt okej mix som fungerar.

Betyg: 3/5

Deltog i Spänningsutmaningen för juli månad med denna roman och mer beskrivning om boken och dess handling kan man läsa här. Fler bokomdömen i Spänningsutmaningen för juli kommer att senare hittas här.


onsdag 22 juli 2015

"Mordet i Eiffeltornet" av Claude Izner

Mordet i Eiffeltornet
Claude Izner
I "första Victor Legris-mysteriet" Mordet i Eiffeltornet av Claude Izner, är tid och plats år 1889 under världsutställningen i Paris.

Hade ganska höga förväntningar på den här deckarserien som skulle kombinera kriminalroman och historisk berättelse, mordgåtor i 1800-talets Paris. Uppges dessutom - synnerligen lockande - vara en "mordgåta i Agatha Christies anda". Förhoppningen var att detta skulle bli en serie att följa upp. Möjligen blir det just inte så, för själv upplevde jag handlingen alltför rörig och överdrivet detaljerad. Har man specialintresse för världsutställningen i Paris har man dock en hel del att hämta i denna skönlitterära form. Skulle nog för egen del ändå föredragit mindre "korvstoppning" (som - tyvärr - nästan lockade till bitvis skumläsning).

Positivt dock: trivsam miljö, spännande karaktärer (kul med en bokhandlare som privatspanare i huvudrollen) och självklart; intressant tid.

Betyg: 2/5


onsdag 8 juli 2015

Något gammalt på nytt för en anglofil?

Lagom så här till mitt i trädgårdssäsongen...

Triffiderna är tillbaka! Preliminärt utgivningsdatum om ett par dagar (10/7) för Triffiderna av John Wyndham, som ges ut av förlaget Styxx Fantasy. För den som inte känner till scifi-berättelsen från början av 50-talet (själv minns jag den filmatiserad som en kalkonbra TV-serie på 80-talet), så här beskrivs boken av förlaget:

"Morgonen efter att himlen exploderat vaknar Bill Masen upp i en mardröm. Större delen av Londons befolkning har blivit blinda och i trädgårdar och parker lurar de märkliga köttätande växterna som nyligen dök upp som från ingenstans.
Bill, och de få människor som ännu har synen i behåll, ställs inför en rad svåra beslut kring hur mänskligheten ska kunna leva vidare.
Vissa sätter sin tillit till att amerikanerna ska komma till undsättning, en del litar på att Gud ska ställa allt till rätta, andra lyssnar bara till vapnens makt.
Bill Masen är en av få som inser att Triffiderna är på väg att ta över och hans resa från Londons förorter ut på den engelska landsbygden är en av science fiction-litteraturens mest lästa och betydande böcker."


Kalkonbra bok?

måndag 6 juli 2015

Tematrio: Havet


I veckans tematrio, arrangerad av Lyrans Noblesser, skall det handla om havet. Vidare instruktion som följer:

..."välj romaner som handlar om hav, som har hav i titeln eller gör som jag och välj dikter som handlar om hav."

Valde en klassiker, en historisk roman och en deckare:

Den gamle och havet av Ernest Hemingway: Den gamle mannen Santiago fiskar utanför Kubas kust, men utan att få någon fisk. På den åttiofemte dagen ute till havs får han dock en stor svärdfisk på kroken, men fisken är starkare än mannen och lika stor som hans båt. Santiago kämpar och kämpar med bamsefisken i mer än ett dygn, men lyckas ta hem segern till sist. På vägen hem med fisken som sällskap fastsurrad vid relingen kommer sen nästa kamp, ett stim hajar vill försöka nappa åt sig mannens fångst... för den som sen inte läst och inte vet hur det går för mannen och hans fisk, får såklart läsa boken.

Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones: Pojken Arnau växer upp i storstaden Barcelona. Bygget av katedralen Santa Maria del Mar - folkets egen katedral - blir en del av Arnaus liv. Fantastisk skildring av Barcelona under 1300-talet och det är i mitt tycke en roman som passar helt perfekt att läsa på sommaren. Läs mer här.

1222 över havet av Anne Holt: Tåget mellan Oslo och Bergen spårar ur en isande kall februaridag. Man befinner sig i närheten av Finse högfjällshotell och det är full snöstorm, värsta ovädret i mannaminne. De över tvåhundra passagerarna evakueras till det isolerat belägna hotellet. Skottskadade och rullstolsburna Hanne Wilhelmsen, f.d. kommissarie vid Oslopolisen, finns med bland de evakuerade. Första natten på hotellet hittas en av gästerna mördad och Hanne dras mot sin vilja in för att lösa fallet. Gillar själv pusseldeckare och detta skulle jag nog kalla en klassisk men modern sådan.

Hitta fler förslag på temat här!

"Processen" av Franz Kafka

Processen
Franz Kafka
Processen av Franz Kafka tyckte jag kändes som ett ganska givet val för sommarens Klassikerutmaning - i detta fall i sanning en riktigt utmaning visade det sig... Efter att tidigare bara läst Förvandlingen - väldigt udda, men i mitt tycke ganska fantastisk bok - har jag länge velat läsa något mer av denna författare.

Med Processen menas att Franz Kafka övergav sitt "linjära" skapande i sitt författande, till förmån för att skriva efter en i förväg bestämd plan. Därför skrevs första och sista kapitlet i den här romanen allra först, de andra kapitlen arbetade han sedan med parallellt, med hopp om att dessa delar skulle mötas till slut. Denna förhoppning skall tyvärr sedan inte ha infriats.

Nu när jag själv läst romanen (vars kapitel faktiskt inte ens helt kan bekräftas ligga i rätt följd) ställer man sig lite frågande; är den överskattad eller fattar jag helt enkelt inte fullt ut det där fantastiskt fina i kråksången? Detta lär ju vara Franz Kafkas främsta verk, rentav ansedd som 1900-talets viktigaste och största klassiker samt av Le Monde placerad som trea på listan över Århundradets viktigaste böcker. Det vill inte säga lite det. Hmm.

Det är inte bara kapitlens ordning i romanbygget som debatterats genom åren, utan såklart även vad Processen egentligen handlar om? Den symboliska tolkningen av Processen har det tydligen forskats om in absurdum. Att sedan i all min obetydlighet på den egna lilla kammaren försöka tänka ut något klyftigt att skriva om den saken verkar ganska onödigt, men visst kan man inte låta bli att ana att "rättegången på hotellet" mellan Franz Kafka och hans fästmö Felice, hennes syster Erna samt väninnan Grete Bloch, påverkade romanen Processen en hel del. Utgången av den "process" som Kafka troligen kände sig utsatt för på hotellet mynnade ju sen ut i en bruten förlovning mellan Kafka och Felice. Dessutom själva skrivandet som process, hade jag i tankarna när jag läste berättelsen om Josef K.

Handling: Romanens huvudperson, banktjänsteman Josef K., blir en morgon på sin trettioårsdag häktad, utan att få reda på vare sig orsak eller vad för slags brott han anklagas för. Från den utgångspunkten går en totalt maktlös Josef K. en snårig väg genom ett skrämmande absurt rättssystem, med total avsaknad av fungerande byråkrati. Han kallas till förhör, men skall vid sidan om fortfarande sköta sitt arbete. Åklagaren försöker han förgäves övertyga sin oskuld, domaren får han inte ens se och inte heller lyckas han någonsin få veta vad det är för brott han står anklagad för. Josef K. befinner sig ständigt i en hotfull omgivning och i en otäck situation - får man upprepa det nötta "kafkaliknande"?

Blir efter att ha läst den här romanen riktigt nyfiken på den dystopiska filmatiseringen från 1962, regi Orson Welles och med Anthony Perkins i huvudrollen.

På samma gång som jag kan tycka att det är en otroligt avancerad roman som verkligen griper tag
 - fascineras av den där karaktäristiska stämningen Kafka förmedlar - så blir det för mig bitvis väl tråkig läsning, retade mig dessutom lite för mycket på att romanen med kapitlen inte hängde ihop ordentligt (men så var den ju heller inte färdig, eller ens av författaren själv tänkt att bli publicerad innan han gick ur tiden).

Ingen vidare läsning för den som känner sig deppig, kan jag även tänka... så för den som befinner sig i det tillståndet bör man nog avråda till att läsa Processen. Men annars skulle jag nog rekommendera att prova läsa den. Ångrar för egen del absolut inte mitt bokval och trots mitt halvbra betyg nedan blev jag ytterligare triggad till att läsa mer av och om denna författare.

Betyg: 3/5


Mitt absoluta favoritcitat av Kafka:

"Var inte alltför optimistisk, ljuset i tunneln kan vara ett tåg."
Franz Kafka (1883-1924)


söndag 5 juli 2015

En smakebit på søndag: En herrgårdssägen

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Idag skall jag fuska lite och väljer därför smakbit ur en tidigare i veckan utläst bok (en av mina tre i sommarens klassikerutmaning). Det handlar om Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen, sidan är 68-69 och "fru Sorg" har i Ingrids dröm kommit farande på besök till herrgården:

    "Då Ingrid kom ner i förstugan, stod fru Sorg och talade med jungfru Stava ute på verandan. De lade inte märke till henne.
    Ingrid såg med förvåning, att den krokryggiga gamla damen hade något gömt under alla sina kragar, som liknade svart krusflor. Det var mycket väl instoppat och undangömt. Ingrid fick se noga efter, innan hon upptäckte, att det var ett par stora läderlappsvingar, som hon på detta sätt försökte dölja. Flickan blev än mer nyfiken på fru Sorg än förut och försökte få se hennes ansikte, men hon stod och såg ut över gården, så att detta var omöjligt. Det såg Ingrid dock, då hon sträckte upp handen mot jungfrun, att hon hade ett finger mycket längre än de andra, och att ytterst på detta fanns en stor, krokig klo.
    "Allting är sig likt här på gården?" sade hon.
    "Ja, nådiga fru Sorg", sa jungfru Stava
    "Ni har inte planterat några blommor eller satt om några träd? Ni har inte lagat bron eller skyfflat bort ogräset ur alléen?"
    "Nej, nådig fru."
    "Det är alldeles, som det skall vara", sade den nådiga frun. "Ni har väl inte vågat er på att försöka finna reda på malmådern eller hugga undan skogen, då den vill växa ner i åkern?"
    "Nej, nådig fru."
    "Och inte rensat upp brunnarna?"
    "Nej, inte rensat upp brunnarna."
    "Här är ett gott ställe", sade fru Sorg, "här trivs jag bra. Om några år skall här vara så, att mina fåglar kunna få bo i hela huset. Ni är mycket snäll mot mina fåglar, jungfru."
Jungfrun neg ödmjukt vid berömmet."



fredag 3 juli 2015

"En herrgårdssägen" av Selma Lagerlöf

En herrgårdssägen
Selma Lagerlöf
Vilken sagoskimrande liten klassisk pärla detta var!

En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf tog i varje fall mig med storm, tyckte om precis allt med den här nätta boken på blott 112 sidor (pocket). Ljuvlig!

Nu har jag dock inte förmånen att kunna jämföra med så mycket annat läst av Lagerlöf. Kejsarn av Portugallien är nog den enda jag med säkerhet vet mig ha läst hela. Men En herrgårdssägen fick mig verkligen intresserad av att läsa mer.

För sommarens klassikerutmaning var tanken från början att läsa något skrivet av Selma Lagerlöf, funderade då i första hand att välja Herr Arnes penningar, blev dock under biblioteksbesöket istället mer intresserad av denna kortroman från 1899. Kanske var det tur, för det här gav mersmak, en fantastisk berättelse fylld av värme, sagomagi och ett helt underbart språk. De övernaturliga inslagen (och självklart; karaktären Ingrids drömmar - kommer aldrig att glömma fru Sorg och hennes fladdermöss!) gör att jag själv gillar den bara ännu mera.


Lite kort om handlingen, såsom den är återgiven på bokens baksida:

""Ni vet kanske vad tiomilaskogen vill säga. Inte en gård, inte en koja på mil och mil, bara skog."
För Gunnar Hede är tiomilaskogen mer ogenomtränglig än vanligt. Getterna bräker, högt och klagande. En efter en sjunker de ihop och täcks av den fallande snön. Gunnar ser tillbaka på raden av drivor, som alla gömmer en djurkropp. Gunnar förlorar förståndet. Men unga Ingrid, med sin trosvissa och osjälviska kärlek, läker hans själ. 
I kampen mellan det onda och det goda visar Selma Lagerlöf prov på en djup psykologisk insikt vilket gör "En herrgårdsdröm" till en av hennes mest helgjutna verk."

Det menas att Lagerlöf för sin berättelse skall ha lånat från den gamla franska folksagan Skönheten och odjuret från 1700-talet, och ett visst drag av sagan om Törnrosa då skendöda Ingrid i kistan vaknar upp ur sin dvala. Herremannen Hede, som i sitt sinnessjuka tillstånd får nidnamnet "Getabocken" av bygdens folk, lär det ha funnits en verklig förebild för, en sägen ur verkligheten.

För mig var det här en sådan bok som knappt gick att lägga ifrån sig, blev trollbunden helt enkelt. Man vill helst njuta den i ett obrutet svep.

Betyget blir utan tvekan den allra starkaste femma. En smakbit ur boken kan man läsa här.

Betyg: 5/5


Dramatik: Mord och galenskap i världens mest berömda pjäs

Upptäckte att en på nytt utgiven bok (översättning och efterord av Sture Pyk) i dramatikgenren kom ut för nästan ett år sedan (Modernista). Det handlade om pjäsen framför alla pjäser: Hamlet av William Shakespeare (1564–1616). Pjäsen som är skriven omkring år 1600 skall förstås vara världens mest spelade, och har för egen del knappt en aning om vad den handlar om. Det måste åtgärdas, så man inte går miste om denna dramatikers allra mest berömda tragedi. Bokens antal sidor: 256.

Så här beskrivs handlingen i korthet från förlaget:
"Prins Hamlet hemsöks av sin fars spöke, som uppmanar honom att hämnas. Hans far ska ha mördats av sin bror Claudius, som tagit tronen och gift sig med drottningen, prinsens mor Gertrude. Hamlet finner ett sätt att ta reda på om spöket talat sanning, men förutser inte hela kedjan av våldsamma händelser."


Slutligen: Ord men inga visor angående vett och etikett på 1800-talet, med "Tio bud för teaterbesökare" som lyder (av mig lindrigt ändrat vad gäller gammelstavningen):

  1. Kom aldrig för sent till teatern.
  2. Stör aldrig dina grannar genom att maka dig inpå dem eller genom att försöka tilldra dig uppmärksamhet. Har du kikhosta, stanna hemma.
  3. Gå till din plats på så vis att du aldrig vänder ryggen åt de redan sittande.
  4. Trampa dem inte på fötterna.
  5. Stör inte spelet genom privata samtal.
  6. Skratta och gråt utan buller.
  7. Om du inte kan leva utan konfekt, så ät utan att uppväcka dina grannars avundsjuka och utan att prassla med konfektpåsarna.
  8. Om ditt förstånd inte tillåter dig att begripa pjäsen utan affisch och text, så bläddra i dem sakta. Ingenting är obehagligare än att i känslosamma ögonblick störas genom frasande av papper.
  9. Vid operor angiv inte takten med huvud eller fötter. Det är kapellmästarens sak.
  10. När du går ut, stanna inte en längre stund i dörröppningen och stäng vägen för de andra. Avlägsna dig utan uppseende. Bearbeta inte dina medmänniskor med armbågarna.

Gäller detta även i nutid, över hundra år senare? Verkar då bra mycket enklare att läsa boken... ;-)


torsdag 2 juli 2015

Mordgåta i Paris 1889, café au lait och nygräddad croissant


Morgonkaffe med påbörjad deckarserie. Mordet i Eiffeltornet är den första boken i serien där privatspanaren och bokhandlaren Victor Legris löser mordgåtor i 1800-talets Paris. 


Bokens baksidan informerar:
"Paris 1889. Den exotiska världsutställningen får staden att sjuda av liv och allas blickar är vända mot det glittrande nya Eiffeltornet. Just där, i folkvimlet på första våningen, faller en kvinna ihop och dör. Polisen misstänker att hon fått ett ödesdigert bistick men den unge bokhandlaren Victor Legris anar att dödsfallet döljer en mörkare sanning.

Den både skarpa och lättförvirrade bokhandlaren dras in i en tät väv av misstankar, missförstånd och fler mord. Under några heta parisiska sommardagar blir gränsen mellan vän och fiende otydlig och han upptäcker att han vare sig kan lita på sin förtrogne kollega och ställföreträdande far Kenji eller sin nyfunna, charmerande konstnärsväninna Tasja. För Victor blir det en kamp med motstridiga känslor och mot klockan som obönhörligen tickar mot den tidpunkt då mördaren sticker till igen.

Mordet i Eiffeltornet ger en färgstark bild av 1800-talets Paris, den är full av romantik och historisk detaljrikedom och drivs av en nervkittlande mordgåta i Agatha Christies anda."


onsdag 1 juli 2015

Rent kriminellt bra?


De 10 mest utlånade kriminalromanerna vid Stockholms stadsbibliotek förra året kunde vara intressant att studera. (Källa: Stockholms stadsbibliotek).

Tog mig friheten att låna listan för att markera lästa och kommer att läsa (som det ser ut än så länge):

  1. Den sanna historien om Pinocchios näsa av Leif GW Persson
  2. Lyckliga gatan av Liza Marklund
  3. I farans riktning av Viveca Sten
  4. Du går inte ensam av Mari Jungstedt
  5. Handen av Henning Mankell
  6. Sandmannen av Lars Kepler (Alexander Ahndoril / Alexandra Coelho Ahndoril)
  7. Rörgast av Johan Theorin
  8. Hennes iskalla ögon av Carin Gerhardsen
  9. Vila i frid av Sofie Sarenbrant
  10. Polis av Jo Nesbø

De 50 mest utlånade hittade jag en lista för här.