torsdag 14 januari 2016

"De öde fälten" av Elly Griffiths

De öde fälten av Elly Griffiths är del 7 i serien om Ruth Galloway. Har tidigare endast läst föregående sjätte del (De utstötta), men då liksom nu uppfattar jag det fängslande skrivet på ett roande samt underhållande sätt, och det alldeles direkt från början.

Man möter återigen dessa färgstarka och intressanta karaktärer, väl uttänkta kriminalgåtor, spännande miljöer, mytologi, historia och aktuell samtidsskildring; fakta och fiktion snillrikt ihopvävt. Det är inte bara spännande utan även roligt, massor av äkta brittisk charm - och vem kan motstå det?
Tycker än så länge riktigt mycket om denna deckarserie som utspelar sig i östra England. Vill såklart fortsätta läsa om Ruth Galloway och de andra.

Förutom lite väl relationstjafsigt (senare delen av boken), som inte hade någon alls relevans för själva kriminalgåtan i stort, var det här utomordentligt trivsam läsning i toppklass. Sen är det ju faktiskt så att de flesta trots allt tycker kriminalromaner blir mer läsvärda med de där extra ingående relationsintrigerna som pågår vid sidan av.

Vissa detaljer, som självklart finns där för att vara lite smålustiga, kan ibland bli rent knasiga, t.ex ett amfibiefordon som beskrivs ha en form av en gul anka med orange näbb som då och då ger ifrån sig en stöt "genomträngande fågelsång"... och körs på fågelskådningsturer. Inte direkt lämpligt om man vill få syn på fåglar kan man tycka. Men, men... detaljer! Gillar ju dock verkligen humorn i denna mysdeckare.

I De öde fälten finner en grävmaskinist ett flygplansvrak i marken, och i vraket påträffas ett alltför väl bevarat lik, piloten? Mannen identifieras som en vid krigsslutet saknad; Fred Blackstock (tillhör en släkt som fortfarande äger ett närbeläget gods). Rättsarkeolog Ruth Galloway, som kallats in som expert, kan konstatera att piloten placerats i planet efteråt. Kvarlevor av ännu en kropp påträffas och kriminalkommissarie Harry Nelson börjar försöka få bitarna på plats för att komma underfund med hur det hela hänger ihop, ett gammalt familjedrama rullas upp och kommer till liv. Ruth hamnar riktigt i "skottgluggen" och det blir ett ordentligt dramatiskt slut som även bjuder på en överraskning.

Brukar inte alltför ofta bli så engagerad i bokkaraktärer som här - var t.ex bara tvungen att bläddra fram i boken för att se om Clough skulle klara sig. Vad som hänt och hur det går, ja det får man lov att läsa för att ta reda på!

Har tidigare skrivit om boken här (smakbit).

Betyg: 4/5

Några andra som bloggat om De öde fälten:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)