lördag 27 februari 2016

"Jag lät dig gå" av Clare Mackintosh

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh blev en bestseller i Storbritannien föregående år, samt bland debutromaner den snabbast sålda. Det verkade ju sannerligen lovande.

Första delen av boken var riktigt bra och gripande, men andra delen fick mig att överväga om det inte vore lika bra att avbryta, utan att läsa den färdigt till slut. Tragglade mig dock igenom hela, tyckte inte alls om den i sin helhet: orealistiska karaktärer; det våldsamma fick ta alltför mycket plats och bli på tok för detaljerat; dessutom fanns där ingredienser som jag själv bara inte klarar av - d.v.s misshandel av djur - varför?! Så förfärligt utstuderat effektsökeri.

Bokens långsamma tempo blev svårt att acceptera då det gick över i att mest handla om misshandel, våld och psykisk terror. Oväntade vändningar - visst, men här blir det mest bara störande.
Allt det utrymme som dessutom upptogs kring polisernas privatliv, förstod jag sen inte riktigt vad det hade för betydelse för historien i övrigt, utfyllnad?

Vi får historien bitvis berättad utifrån olika karaktärer och då är det ordet "jag" som används väldigt flitigt, sådant kan kännas lite oproffsigt, eller kanske är det tidens melodi?

Vill man läsa en riktigt bra psykologisk thriller i liknande anda, skulle jag hellre rekommendera att läsa De försvunna av Caroline Eriksson - otroligt spännande och dessutom upplever man där huvudkaraktären Greta vida mer begriplig än Jenna i Jag lät dig gå.

Så här beskrivs Jag lät dig gå från förlaget Lind & Co:
"Femårige Jacob och hans mamma är på väg hemåt en mörk och blöt novemberkväll. De har bara en kort bit kvar att gå när han plötsligt släpper taget om hennes hand och springer ut i gatan. Samtidigt kommer en bil körande i rasande fart och Jacob hinner inte undan. Föraren smiter och kvar på gatan ligger den döde pojken. Över honom hukar sig hans svårt chockade mamma. Hela hennes liv har krossats i ett ögonblick.
Fallet hamnar på polisinspektör Ray Stevens bord. Han har inga ledtrådar men är fast besluten att hitta den skyldige, och är beredd att riskera allt för att skipa rättvisa åt en kvinna som drabbats av varje förälders värsta mardröm.
För Jenna är det omöjligt att fortsätta leva i hemstaden Bristol hennes liv är ödelagt. Det enda hon vill är att lämna allt bakom sig och börja på nytt. Jenna flyttar till en liten by i Wales. Hon försöker desperat glömma sitt förflutna men jagas av fasansfulla minnen. Byns invånare undrar förstås vem hon är och varför hon sökt sig just dit. Men Jenna håller alla på avstånd, släpper ingen in på livet.
Medan polisen arbetar börjar Jenna långsamt tro på en framtid. Men är det alls möjligt att lämna ett liv för ett helt annat?
Det förflutna kommer obönhörligt ifatt henne och dess konsekvenser är förödande."

Pendlade mellan betyg 1 och 2, men eftersom första delen var rätt okej fick det överväga andra delen som var rent avskyvärd i mitt tycke. I motsats till den STORA majoriteten, som hyllar denna bästsäljande spänningsroman, var detta absolut inget för mig. Titta gärna in till andra bokbloggare nedan för att få en annan åsikt än min.

Betyg: 2/5

Andra bokbloggare om Jag lät dig gå:
Bokpool
Boklysten
Mias bokhörna
Johannas deckarhörna

6 kommentarer:

  1. Det är så befriande med någon som inte tycker som mainstream och vågar uttrycka det också! Har inte läst boken själv, får se om jag gör det:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låt inte mina ord avskräcka. ;)

      Radera
  2. Svar
    1. Riktigt våldsam. Hade nog inte riktigt räknat med det.

      Radera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)