tisdag 20 december 2016

Tematrio - Julberättelser

För veckans tematrio, presenterad av Lyrans Noblesser, gäller följande:

"Berätta om tre bra böcker/berättelser som handlar om julen!"

De första två länkas till bokomdömen här på bloggen och för den sista vill jag locka med en "teaser". Här är mina tre:


Rent-A-Claus av Johan Ring

God jul- En berättelse av Jonas Karlsson

En alldeles särskild favorit är dock sagan "Det som aldrig kan dö" i boken
Den trofaste trädgårdsmästaren av Clarissa Pinkola Estés.
Sagan i berättelsen börjar så här:

"Jo, ser du", sa onkel. "Det var en gång för länge länge sen, på den tiden då de välsignade djuren ännu kunde tala... 
Det som aldrig kan dö
... och människorna ännu förstod djurens språk,
ja, på den tiden fanns det en ung gran som var
liten till växten men stor i anden.
    Han bodde långt inne i en skog och runt
omkring sig hade han träd som var långt större,
långt väldigare och långt äldre än alla andra träd i
världen.
    Om vintrarna kom pappor och mammor med
sina barn in i skogen i sina gamla träslädar. Under
skratt och stoj högg de ner några av de mellan-
stora träden och körde iväg med dem. De fina
hästarna som drog slädarna frustade och deras
bjällror lät kling-linge-ling. Barnens och de
vuxnas skratt ekade runtom i skogen.
    Och jodå, den lilla granen hade nog hört vad
de gamla träden viskade, de som var för stora och
mäktiga för att huggas ner och släpas bort - jodå,
han hade hört att träden som fälldes fick komma
till en underbar plats, till något som kallades ett
hem.
    Där bemöttes de med stor vördnad, smektes
av många händer och fick stå i lenande vatten.
Sedan, berättades det, brukade glada människor,
en hel familj, samlas omkring dem. De prydde
trädet med små vackra ting: små flätade klot med
nötter inuti och sockerkarameller och andra
godsaker. Vackra små ljus tändes och fästes i
klykorna och grenarna. Och så fick trädet,
smyckat med smällkarameller, fruktgirlander och
ibland också glasprydnader och små färgade
speglar, bli hemmets hedersgäst. Större ära kunde
väl knappast vederfaras ett träd."

Nåväl, där stannar jag. Man kan kanske ana att det kommer att bli sorgesamt för den lilla granen, för att därefter vända och bli så där tårdrypande vackert avslutningsvis. Har läst den här boken många gånger, och den är något av det finaste som finns att läsa. Hoppas jag med detta fått någon annan nyfiken på att också läsa den! Sagor blir man aldrig för gammal för. 😊


10 kommentarer:

  1. Jonas Karlssons bok gillar jag - träffsäker och humoristisk!

    SvaraRadera
  2. Känner inte till någon av de här!

    SvaraRadera
  3. Den trofaste trädgårdsmästaren blev jag nyfiken på.

    SvaraRadera
  4. Tyckte det bästa med Jonas K:s bok var omslaget ... tjatig story tyvärr! :-(

    SvaraRadera
  5. Jag har bara läst God jul men sagan låter fin.

    SvaraRadera
  6. Det här var tre som jag inte läst.

    SvaraRadera
  7. blev helt klart intresserad av Den trofaste trädgårdsmästaren. Jonas Karlsson gillade jag inte

    SvaraRadera
  8. Tycker att jag känner igen berättelsen om granen, men jag hade gissat på H C Andersen.

    SvaraRadera
  9. Jag har läst de två första och blir väldigt nyfiken på den sista. Tack för tips :)

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)