tisdag 24 januari 2017

Facklitteratur del 3/3: Sneglar nyfiket på

Livsviktigt! Mina bästa råd för ett långt friskt liv av Mai-Lis Hellénius. Info från Tukan Förlag:

""Forskning har visat att vi kraftigt underskattat livsstilens betydelse. Vi skulle kunna vara ännu friskare, må ännu bättre och leva ännu längre."

I boken Livsviktigt! har livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius samlat sina bästa råd för ett långt och friskt liv. För, som alla har börjat förstå, spelar vår livsstil vårt sätt att leva, vårt val av kost, våra intressen m.m. en stor roll för vår hälsa och ålder. Mycket större än vi anade för några år sedan.

Kunskapen om livsstilens betydelse har ökat dramatiskt det senaste decenniet. Problemet i dag är inte att vi är okunniga om vår livsstils betydelse utan snarare att det är så svårt att sålla bland alla råd. Det är svårt att veta vad som egentligen är det bästa för oss när vi möts av den enorma mängden kostråd som dessutom kan vara direkt motsägelsefulla. Budskap sprids med hög fart på sociala medier och att skilja mellan fakta och tyckande är inte alltid lätt för en lekman.

Livsviktigt! vilar på vetenskaplig grund. Mai-Lis Hellénius går igenom vad den samlade och aktuella forskningen säger om bl.a. rörelsens, matens och stressens betydelse för vår hälsa.

Budskapet är att en ändring av livsstilen måste vara rolig och att det aldrig är för sent att ändra på sig. En liten förändring kan ge stor effekt på välmående och hälsa.

Mai-Lis Hellénius är professor i allmänmedicin, med inriktning på kardiovaskulär prevention och fokus på livsstil. Hon är även överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Populärt går hon under epitetet livsstilsprofessor."

SVT:s "Fråga doktorn" brukar jag aldrig titta på i normala fall. Men igår (Säsong 19 - Avsnitt 3) handlade det om tyckande och fakta kring vad gäller mat, näring och motion (intervjun kan man se mellan 20:30 - 32:25, om man som mig vill hoppa över resten). Gästen var Mai-Lis Hellénius, professor i internmedicin och chef för livsstilsenheten vid Karolinska institutet. Satsningen för Livsstilsenheten på KI stöds ekonomiskt av läkemedelsföretaget Pfizer (vilket kan uppfattas lite anmärkningsvärt).

Som överläkare och professor i livsstil har Hellénius tagit fram en ny bok - se ovan - (releasedatum den 7 december 2016) där hon samlar aktuell forskning om rörelsens, matens, stressens och vår livsstils betydelse för hälsan. Ja, alltså, sådant där tycker ju jag är vådligt intressant.

Hon talade under intervjun om att antalet insjuknande i stroke och hjärtinfarkt ökat bland yngre (då framförallt vad gäller de med kortare utbildning), vilket självklart låter oerhört oroväckande. Och såklart, som hon menar, måste man då satsa på förebyggande hälsovård. Kostens betydelse i livsstilsfrågan verkade vara ett särskilt hett ämne i intervjun, där lågkolhydratkosten lyftes fram som värsta hälsofaran. De som valt bort (handlar i verkligheten om främst spannmål och socker) den kolhydratstinna normalkosten, ansågs istället - uteslutande allt annat - vräka i sig mängder av rött kött i form av fläskkött, korv och bacon, samt svulla i sig kopiöst med mättat fett som animaliskt fett och smör. Ganska okunnigt och fördomsfullt (trots lång och hög utbildning). Visserligen var Hellénius inte främmande för det hälsosamma i att ta bort snabba kolhydrater i form av socker och "vitt bröd". Vidare berättade hon i intervjun att hon till och med blivit mordhotad för sina åsikter kring fett och kolhydrater. Så förfärligt att mat och hälsa kan få folk att bete sig så vidrigt mot varandra, är det inte viktigare att diskutera frågor, istället för att hota varandra till livet? Min slutsats: Forskning kring kost borde rimligtvis bedrivas utan finansiering av stora läkemedelsföretag.

När man så äntligen kom loss från kostens betydelse talade man om problemet med moderna livets stillasittande, t.ex. i samband med it-utvecklingen, att vi sitter 9-10 timmar om dagen, bra att ta upp. Och att pusha för den enkla och billiga vardagsrörelsen (som promenader) - utan stress - tyckte jag var utmärkt! Jakten på upplevelser och stressen kring detta talade man också om, kopplat mycket även till it-utveckling (mobiltelefoni, att alltid vara tillgänglig, ökade krav på att hinna mer, inte kunna säga nej, etc.). Enligt mig är just stress en alltför förbisedd faktor till ohälsa, och stress på arbetsplatser borde i synnerhet tas upp mer än vad som görs idag. Varför kan man inte lika ivrigt som man alltid tycks diskutera kostens betydelse, även diskutera stressens enorma inverkan på folkhälsan? Rent samhällsekonomiskt skulle man tjäna mycket på ett sådant fokus. Föregående vecka kunde man läsa DN:s artikel (den 16/1) om sjuksköterskornas ohållbara arbetssituation på Danderyds sjukhus. Personal som gråter på jobbet, ingen tid för toalettbesök, ingen tid att äta, magont, extrapass... på två år har antalet sjuksköterskor minskat med 17 %. "På Danderyds sjukhus har 18 procent av de anställda sjuksköterskorna slutat det senaste året. Nu säger många upp sig"...

Men... vad händer sen? Återigen; ingenting! Jag lider så med alla dessa sönderstressade människor, när kommer det någonsin att bli annorlunda? (Rekommenderar fortfarande att läsa den ständigt aktuella boken Den stora omvandlingen - En granskning av välfärdsmarknaden av Kent Werne, m.fl.).

Damerna i programmet konstaterade i varje fall det viktiga i att se att kropp och själ hör ihop... så stressen, visst har den betydelse för hur vi mår i allra högsta grad.

Och; jo, jag vill gärna ta del av Livsviktigt! för att läsa om professorns synpunkter. Gillar att ta del av olika åsikter och "sanningar" i livsstilsfrågor (boken fick ju även oerhört fin gratisreklam - kanske finansierad av Pfizer? - i programmet). 😉

Dagens matinköp.
Ett helt normalt inköp för lågkolhydratkost. Visserligen finns där inget bröd, pasta eller potatis, men det finns inte heller varken flottigt fläsk eller isterspäckat processat kött i form av feta korvar. (Om grönsakerna kombineras med något annat, kombineras de oftast tillsammans med fisk eller kyckling). 😁
Bort med fördomarna!

1 kommentar:

  1. Mai - Lis Hellénius är en klok kvinna. jag hörde del av intervjun. jag köar på biblioteket och funderar på att göra ett inköp om det dröjer för länge. läkemedelsföretag ska inte ha ekonomiska intressen i forskningen. sådant gör en misstänksam.

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)