tisdag 18 juli 2017

Temavecka dystopi: Ljuset i mörkret


Att vakna upp till mardrömmen, varje morgon. Att leva i mardrömmen, varje dag. Det är en del av dystopin, den negativa framtidsvisionen, motsatsen till utopi (som SAOL uttrycker saken ovan).



Deborah Besley Quotes




Där i mardrömslandet... hur länge lever hoppet, det medmänskliga, viljan att överleva, kämpa? När allt ställs på sin spets, vad blir då vägvalet, knuffar vi varandra överbord eller hjälps åt? Man vill naturligtvis tro att människor sluter sig samman i krissituationer och stöttar varandra, försöker se att alla kan bidra på det sätt var och en kan, efter bästa förmåga. Gång på gång ser man ju att det är så det fungerar, när det verkligen gäller. Så visst kan dystopin locka fram utopin, tanken på det goda inom människan. För kraften finns ju där, mer kraftfull än man någonsin kan tro.


"Faith is the bird that feels the light and sings when the dawn is still dark." 
Rabindranath Tagore (1861-1941)


Den allra mörkaste dystopi jag läst är Vägen av Cormac McCarthy. Filmatiseringen var sen en av de bästa jag sett.


Så här beskrivs för övrigt boken: 
"En far och hans son vandrar ensamma genom ett nedbränt amerikanskt landskap. Kylan är genomträngande och snön som faller blandas med askan i luften. Himlen är släckt på ljus.
 Deras destination är kusten, men de vet inte om något väntar på dem där. Allt de har är en pistol att försvara sig med mot de laglösa gäng som rör sig längs vägen, de kläder de bär på kroppen, en kärra med mat de hittat -- och varandra. 
Vägen är en djupt gripande berättelse om en resa. På ett hypnotiskt kraftfullt sätt ställs kärleken mellan en far och hans son mot en hopplöst skrämmande framtid. Det värsta och det bästa som människan kan åstadkomma genomströmmar detta mörka, intagande mästerverk."


Läs även den!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)