onsdag 15 augusti 2018

Dagens bokpost: Swedavien


Swedavien
av Johanna Juneke


Även idag kom en bok i postlådan, en helt väntad sådan, en bok som jag faktiskt längtat efter att få läsa. Tyvärr dök den aldrig upp på biblioteket, så gissa min stora lycka när författaren erbjöd mig ett recex.😊

Den dystopiska thrillern Swedavien är Johanna Junekes debutroman. Och vad var det då som lockade mig så mycket (förutom genren förstås) med just denna bok? Läs den citerade baksidestexten:

"Makthavare som i hemlighet styr medborgarna i den elektroniska verkligheten. En kvinna som kan förändra allt. Kommer hon att lyckas?
I en nära dystopisk framtid har det skett en elektronisk revolution i Sverige och en grupp företagsledare styr nu i hemlighet medborgarna utan deras vetskap. I denna nya värld Swedavien existerar livet som en slöja framför ögonen på människorna. En analog motståndsrörelse har valt att stå utanför Swedavien och har skapat ett alternativt liv i gångarna under Kymlinge tunnelbanestation dit inga elektroniska signaler hittar. Deras mål är att störa ut det elektromagnetiska fältet för att få människorna i Swedavien att välja ett liv i den fysiska verkligheten istället. 
Se hur det går i denna dystopiska thriller om en framtid som kanske inte är så avlägsen som vi tror."

Känns som klippt och skuren för mig, och som grädde på moset tycks det här vara första delen i en planerad trilogi; "E-trilogin". Så det lär komma mera. Kan bli riktigt riktigt bra detta... kan inte hejda mig från att börja läsa direkt.😉

Boktrailer:



ISBN: 9789177732853


Hjärtligt tack för recensionsexemplar Johanna Juneke!

❤️


Gårdagens bokpost: Tango i tabernaklet


Tango i tabernaklet
av Karin Brunk Holmqvist


Eftersom gårdagen blev internet- och datorfri blir det istället att idag uppmärksamma på den bokpost som kom igår. Ett oväntat och överraskande recensionsexemplar var då en feelgood-roman skriven av en författare jag inte tidigare läst något av. Alltid spännande att göra nya litterära bekantskaper, alla skriver ju unikt olika.

Nu är ju saken den att jag tidigare denna sommar bestämde mig för att ta en paus från feelgood, som f.ö. inte direkt hör till mina favoritgenrer... även om jag inte helt utesluter, ibland går det ju hem.😉 Pausen gäller också augusti månad, så Tango i tabernaklet kommer jag att spara för att läsa först till hösten, i bästa fall känner jag mig mer redo att ta tag i den här sortens romaner då.

Författaren Karin Brunk Holmqvist skall sedan debutromanen ha skrivit hela tretton böcker. Hon lär vara en av Sveriges mest lästa feelgood-författare och hennes historier uppges vara humoristiska och hoppingivande.

Boken hade releasedatum igår den 14 augusti och citerade baksidestexten är som följer:

"Den före detta svärdslukarassistenten Kerttu har lämnat sitt tivoliliv bakom sig och flyttat till lugna Brösarp på Österlen. För att inte bli rastlös bestämmer hon sig för att rusta upp uthuset och ordna tangokurser. Uthuset får fina rosa fönster och ett piano och i renoveringen gör Kerttu ett dyrbart fynd.

Tangokursen blir genast en stor succé med en brokig skara återkommande gäster. Men även om Kerttu fått liv omkring sig är hon inte helt nöjd. Kanske skulle hon kunna bli kyrkovaktmästare? Hon vet att den nuvarande vaktmästaren börjar bli till åren och ser sin chans till ny stimulans.

Allt hade varit frid och fröjd om det inte vore för det där med kyrkorådets snokande ordförande Johanna och den försvunna kollekten. De tror väl inte att det är Kerttu som har tagit pengarna?"


ISBN: 9789176299692


Tack för recensionsexemplar Bokfabriken!


måndag 13 augusti 2018

Tematrio - Lila


Så var ordningen återställd när nu tematrio är tillbaka efter sommaruppehållet.👍

Dags att ruska om sina små grå, lite lätt duvna efter sommarens extrema värme, för följande uppgift:

"Denna vecka är temat lila. Ni kan välja att tolka det bokstavligt genom att välja böcker med lila omslag eller ordet lila i titeln, eller så kan ni göra mer långsökta associationer. Bara ni förklarar hur ni tänkte. Berätta således om tre bra böcker på temat LILA!"



Då gör jag det enkelt för mig och väljer tre omslag som går åt lila (hur de ser ut kan man se ovan och där recensioner finns är titlarna länkade nedan):


Tidsmaskinen av H G Wells
En av de största science fiction-klassikerna som gavs ut första gången 1895. En uppfinnare från London hamnar medelst tidsmaskin i en fjärran framtid. Tidsmaskinen blir stulen och uppfinnaren tvingas försöka förstå den egendomliga värld han hamnat i. Väldigt äventyrlig, spännande och tänkvärd historia.

Barrfiolernas rike av Joni Huttunen
Spökhistoria som berättar om mörka livsöden och minnen som slagit rot djupt inne i de finska granskogarna. Miika flyr förortens Göteborg till en släktstuga djupt inne i de finska skogarna. Tanken är att han skall få skrivro till att färdigställa en roman. Dessutom är han nyfiken på sin släkts historia som hållits hemlig... och det finns en skrämmande orsak.

Maskernas stad av A. R. Yngve
Fjärde delen i science fiction-serien Darc Ages kom med posten idag, så lite fusk att jag tar med den trots att jag bara börjat lite smått att läsa den. Men lila är den ju, och baksidestexten om denna värld 900 år in i framtiden citerades i ett tidigare blogginlägg här (för den som är nyfiken).


Dagens bokpost: Darc Ages - De mörka tidevarven; Fjärde boken: "Maskernas stad"


Darc Ages - De mörka tidevarven
Fjärde boken: Maskernas stad
av A. R. Yngve


Ett av livets små glädjeämnen är helt klart när en efterlängtad bok kommer på posten! Så var det idag då fjärde delen i den episka bokserien Darc Ages väntade bland dagens post i lådan. Tidigare delar i serien: Uppvaknandet, Ödemarkens barn och Slaget om framtiden. Och nu är det alltså dags för Maskernas stad, som jag naturligtvis inte kan hålla mig ifrån att börja läsa på stört.😊

Baksidestext:

"Äventyret fortsätter!

Det är 900 år in i framtiden... en värld ärrad av katastrofer och krig. Medeltiden lever igen och vår tid har blivit en myt. Men en renässans har precis börjat...
   Fem män, en kvinna och en robot reser på ett uppdrag till den befästa staden Vanitia. De upptäcker att staden vaktar en stor hemlighet.
   Fångade i Maskernas Stad måste de kämpa för sin frihet, för allt de tror på... och för att finna sig själva."

Officiell webbsida för bokserien: darcages.com


ISBN: 9789187711862


Tusen tack för recex A. R. Yngve!🙏


söndag 12 augusti 2018

En smakebit på søndag: Brandvakten


Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag.

Hunnit drygt halvvägs igenom Brandvakten av Sven Olov Karlsson. Startade igår, så den är väldigt fängslande och lättläst. Hämtar smakbit från sidan 44:



  "Att ha kört skogsmaskin i tio år har gjort henne medveten om det förändrade vädret. Kanske mer medveten än de flesta, för miljöförstöringen finns inuti själva kroppen; hon var liten under Tjernobylkatastrofen 1986. Läkarna har sagt att hon antagligen var i rätt ålder för att ta extra mycket skada av det radioaktiva nedfallet från härdsmältan i Ukraina.
   Jag vet att miljön blir allt sämre och vädret allt extremare, säger Anna A Utter. Det är inga riktiga vintrar längre; när det väl blir kallt blir det omedelbart svinkallt så att det nästan inte går att jobba. Därpå lenar det så snabbt att marken blir blöt och inte bär att köra på. Vädret blir svårare och svårare. Och somrarna är så heta och torra att man blir orolig."




"En av årets viktigaste böcker", menade Göran Greider i Expressen (läs recensionen här) för snart ett år sedan.

Efter den här sommarens skogsbränder borde det vara obligatoriskt att läsa den här boken nu, om man inte redan gjort det. Oerhört intressant och viktig!

Författaren har forskat kring katastrofen i Västmanland 2014, den stora skogsbranden. I Brandvakten porträtteras även de människor som lever och arbetar med skogen, och de som var med under brandsläckningsarbetet.

Mer info om boken finns att läsa på förlaget Natur & Kultur här.


Andras smakbitar finns länkar till här.


torsdag 9 augusti 2018

Helgfrågan v. 32

Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Veckans fråga inför kommande helg:

Goodreads foto.

"Hur har läsningen gått i sommar ? 
Bonusfråga: Hur har sommaren varit?"


Trots att koncentrationen inte varit på topp har läsningen gått väldigt bra, bara läst sådant jag själv haft stark lust till att läsa. Glättig feelgood har inte funkat, kanske till hösten?

Så visst, det har blivit en del sf, skräck, dystopi, thriller ... och så djur- och natur då vad gäller non-fiction. Allt detta är för mig riktiga må-bra böcker helt enkelt, hur avigt det än kan verka.😀

Så här många(!) fick femmor och fyror i betyg på den här bloggen, fr.o.m juni t.o.m dags dato:

Skönheten av Christian Johansson
Museion och Vad är din hemlighet? av Hans Olsson
Avgrund av Jeff VanderMeer
Djurens gåtfulla liv och Skogen - en bruksanvisning av Peter Wohlleben
Fåglarna och andra noveller av Daphne du Maurier
Ödemarkens barn av A. R. Yngve
Symbolens Skugga av John Fredrik Hansson
Fyra kvinnor fyra flickor av KG Johansson
Binas historia av Maja Lunde
Noll Plus Noll av Teodor Werelius

Sommaren har varit rent ut sagt skitjobbig (får man skriva så?), men här på bloggen vill jag hålla en positiv stämning med massor av utropstecken och entusiasm över alla fantastiska böcker jag läser, tror det lyckats ganska bra. Vad vore livet utan böcker?😃


Flera svar på frågorna står att finna här!


onsdag 8 augusti 2018

Kattövervakad bokpaus med klassisk bärkraft


"Vi kom till Manderley tidigt i maj; på samma gång som de första svalorna och de första vilda hyacinterna, sade Maxim. Det var den bästa tiden, innan sommaren stod i sitt flor. Då slösade azaleorna i dalen med sina dofter och den blodröda rhododendron stod i blom. Vi åkte bil, och jag minns att det regnade våldsamt i London, när vi reste därifrån, och att vi kom till Manderley vid femtiden just lagom till teet."

Sid. 94; början av sjunde kapitlet i Rebecca av Daphne du Maurier

Namnet Manderley lär enligt förordet förekomma över 240 gånger, någon(t) - förhoppningsvis en dator - måste ju alltså ha räknat, genom romanens 480 sidor. Orden "Jag minns" upprepas också ofta. Ibland kan upprepningar funka, Rebecca har bra bärkraft för sådana.



tisdag 7 augusti 2018

"Fåglarna och andra noveller" av Daphne du Maurier

Fåglarna och andra noveller av Daphne du Maurier. Förlag: Modernista. Översättare: Gerd Lilliehöök, Lisa Rothstein, Gösta Sellin. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN: 9789176455760

"Fåglarna är Daphne du Mauriers mästerliga skräcknovell om hur människans maktställning i naturen upphör att gälla när fåglarna går till attack. Alfred Hitchcock använde berättelsen för sin oförglömliga film, och det är inte enda gången du Mauriers visuellt suggestiva scenarion blivit klassisk skräckfilm. I detta urval med du Mauriers allra bästa noveller ingår även Titta inte nu (filmatiserad av Nicolas Roeg), samt Inte efter midnatt, De blå linserna och Äppelträdet.

Fåglarna och andra noveller samlar några av 1900-talets mest klassiska engelskspråkiga noveller. Här i svensk översättning av Gerd Lilliehöök, Lisa Rothstein och Gösta Sellin och med ett nyskrivet förord av författaren Johan Theorin."


Ett mästerverk inom skräcklitteraturen, utan tvekan. Fåglarna känner de flesta till som filmatiserad av Alfred Hitchcock 1963, mindre känd är väl däremot Titta inte nu filmatiserad (filmtitel: Don't Look Now) av Nicolas Roeg 1973. Inte sett den sistnämnda själv, men efter att ha läst den helt suveränt bra novellen skulle det inte vara helt fel att även se filmen.


Novellen Fåglarna (som ju alltså fått ge namn åt den här novellsamlingen) liknar för all del inte alls filmen, men är förutom Titta inte nu och Äppelträdet en av de allra bästa, enligt mig. Tätt följt av De blå linserna och därefter Inte efter midnatt. Otroligt proffsigt skrivna berättelser som är sådär härligt obehagliga, på ett snyggt klassiskt vis.

De fem ingående novellerna kompletteras med ett riktigt bra skrivet förord av författaren Johan Theorin. Eftersom jag inte läst något av Daphne du Maurier tidigare blev det ett informativt och tänkvärt komplement.

"Redan i första stycket sveptes jag i väg till sydvästra Englands kust och såg stora skaror av fåglar närma sig från havet. Nat Hockens kamp mot dem var så desperat och intensivt beskriven att jag satt med och darrade bakom hans bräckliga barrikader - för att när novellen var slut komma ut upplivad, renad och nästan nyfödd till sinnet. I vår värld, i vår osäkra tid, är det på just det viset påhittade men trovärdiga skräckberättelser kan göra gott."

Ur Johan Theorins förord

Just precis, skräckberättelser kan göra gott, helt klart. Novellsamlingen Fåglarna och andra noveller gavs ut tillsammans med författarens gotiska roman Rebecca i svensk nyöversättning av Modernista i januari 2017. De starkt suggestiva berättelserna, som fullkomligt trollband mig, håller fantastisk väl för att fungera att läsa även i vår tid. Helt enkelt klassiker som inte tycks åldras och förtjänar att bli upptäckta på nytt.

De fem skräcknovellerna har samtliga övernaturliga inslag och särskilt i Fåglarna samt Äppelträdet står naturen mycket i fokus, vad jag förstår lär det vara något som ofta har ett starkt fokus i den här författarens berättelser överlag. I Titta inte nu är det även den skickligt framställda miljöskildringen (Venedig) som gör denna kusliga spökhistoria/psykologiska thriller så speciell. Allt det här passade mig riktigt bra och kan inte finna något negativt annat än att det var en något ålderdomlig kommatering i novellen Titta inte nu, en nyöversättning skulle ju ha kunnat ordna till en sådan sak?

Kort sagt: Kusligt hotfyllda historier som berättas med en inlevelse och medkänsla som trollbinder. Fåglarna och andra noveller är av verkligt hög klass och jag hoppas den hittar många läsare även i vår tid.

Med den typen av spontan- och lustläsning som jag valt denna sommar blev det därmed direkt dags för att läsa Daphne du Mauriers Rebecca också. Som jag så länge tänkt göra...

Betyg: 5/5


"Djurens gåtfulla liv - Kärlek. Sorg. Omtanke : fantastiska inblickar i en sluten värld" av Peter Wohlleben

Djurens gåtfulla liv - Kärlek. Sorg. Omtanke : fantastiska inblickar i en sluten värld av Peter Wohlleben. Förlag: Norstedts. Översättare: Jim Jakobsson. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN: 978-91-1-308030-7


"Omtänksamhet, kärlek, empati och sorg - är det inte bara vi människor som har den typen av känslor? Nej, säger Peter Wohlleben, den passionerade skogvaktaren och bästsäljande författaren till succén Trädens hemliga liv. I sin nya bok förmedlar han fascinerande fakta om djuren och deras känsloliv, som många tidigare har trott inte existerar.

Peter Wohlleben lutar sig mot de senaste vetenskapliga rönen och utforskar de komplexa beteendemönstren och det emotionella livet hos både vilda djur och husdjur. Med Djurens gåtfulla liv gör han oss medvetna om att djuren står oss ännu närmare än vi har kunnat ana."



Tidigare både läst Trädens hemliga liv och den senast utkomna Skogen - en bruksanvisning. Upptäckte då att det däremellan kommit ut ännu en bok skriven av Wohlleben: Djurens gåtfulla liv. Återigen en helt fantastisk bok med massor av fascinerande fakta, denna gång med fokus på djuren och deras känsloliv.

Den här sommaren har ju varit minst sagt speciell med extremt höga temperaturer och långvarig torka. Att skogens vilda djur (domesticerade också för all del) påverkats är ju heller inte så konstigt. Har aldrig tidigare sett/mött så mycket vilda djur som denna sommar, d.v.s. känns som de uppvisat ett helt annat beteende än tidigare. Kan förstås tycka det är spännande, men också lite onaturligt skrämmande då man alltmer börjar fundera på hur klimatförändringarna (som väl nu ingen längre kan förneka) i ett längre perspektiv påverkar ekosystemet.

Att vi får en annan syn på djuren är av stor betydelse för att riktigt förstå att de, liksom den miljö de lever i, kräver större respekt av oss. Att läsa Djurens gåtfulla liv är ett roligt sätt att ta till sig fakta om beteendemönster och det emotionella livet hos både vilda djur och husdjur.

Boken är heltäckande och lättläst, de vetenskapliga rönen förmedlas på ett naturligt, rakt och enkelt sätt tillsammans med underhållande anekdoter och intressanta observationer, man får massor av nya insikter. Så otroligt fin avslutning dessutom. Saknar absolut inget i den här boken, så det här blev ett rakt igenom positivt omdöme, sympatiserar dessutom fullkomligt med författarens inställning, i allt. Japp! Man känner sig emotionellt smått lycklig när det händer.😊

Nu ser jag fram emot höstens utgivning av Naturens dolda nätverk, kommer i september!

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Betyg: 5/5


söndag 5 augusti 2018

En smakebit på søndag: Djurens gåtfulla liv

Genom den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker kan vi ta del av och även själva dela med oss av små smakbitar hämtade från böcker vi läser. På det sättet blir det fina boktips varje söndag. 

Som vanligt uppe med tuppen, inte så värst pigg som en lärka dock, tog i vargtimmen återigen upp Djurens gåtfulla liv av Peter Wohlleben. Så det blir ur den smakbiten hämtas, sidan 77-78, under rubrik "Baktankar":

"Den här morgonen kom kråkan flygande från skogen, för den hade för länge sedan spanat in min typiska gestalt med grönorange jacka och vit foderhink. Men i stället för att flyga raka vägen till sin vanliga utkikspost, en stolpe i närheten, landade den först tjugo meter bort på ängen. Jag hade genast noterat att den hade något i näbben, och nu såg jag vad det var: ett ekollon. Nu ville kråkan uppenbarligen gömma sin läckerbit och petade därför upp en grop i marken. Sedan puffade den ner ekollonet och drog en grästuva över gropen. När jag stod och beundrade den perfekta maskeringen vände sig kråkan om mot mig. Förstod den kanske att jag hade iakttagit den? Genast tog den upp ekollonet ur gömstället och började på nytt peta upp en grop i marken. Eller rättare sagt flera stycken, och i vart och ett låtsades den lägga ner ekollonet. Men först vid det sista hålet försvann frukten till sist och fågeln var nöjd. Den hade verkligen bemödat sig om att lura mig och hindra mig från att lägga beslag på dess favoriträtt. Först nu flög kråkan fram och satte sig på bjälken för att äta upp sin lilla fröportion."

Mer info om boken finns på förlaget Norstedts här.



Ekollonår i år. Här lär till hösten ekorrar och nötskrikor kunna lägga upp ett rejält matförråd till vintern, så många kråkor verkar det inte finnas just här. Däremot finns det ju lite alltför gott om vildsvin numera, och ollonår betyder att dessa kommer att ha en benägenhet att böka ännu mer i marken. Vi får se hur det blir.😏


Andras smakbitar finns länkar till här.


lördag 4 augusti 2018

"Biotika" av KG Johansson

Biotika av KG Johansson. Affront förlag. Läste boken som bibliotekslån (häftad). ISBN: 978-91-87585-40-1

"Något blålila och svällande, en fuktglänsande slinga, som en bit av någon grotesk sjöorm, växte upp ur sanden bara några decimeter från henne. Hon handlade utan att tänka och använde spaden som yxa igen.
I sista ögonblicket insåg hon vad hon höll på att göra och lyckades vräka slaget åt sidan. Spaden landade platt i sanden alldeles bredvid den dallrande tarmen. Hon trodde att hon hade klarat sig, för ett ögonblick trodde hon att hon hade klarat sig, men sedan såg hon vad som vällde ut och kände en pust som av ett utedass. Ett gammalt utedass som har använts av tio extremt bakfulla sommargäster en het midsommardagsmorgon. Hon ryggade bakåt igen, satte foten snett och höll på att tappa balansen. Medan hon kämpade för att få tillbaka den hörde hon hålet i tarmslingan släppa ut mer ruttnande gas, fuktigt bubblande.
Hon måste ha inbillat sig men ändå tyckte hon att bubblandet på något sätt försökte forma hennes namn:
”Sprrffpoffrpfpfii …”

Biotikan skulle bli räddningen, men ledde i stället till undergången. Sofie färdas genom en värld där allt levande kan vara dödligt – men ändå brinner hennes kropp av längtan efter det farligaste som finns."

Fick i våras låna John Ajvide Lindqvists senaste novellsamling Våran hud, vårat blod, våra ben och upptäckte då att inte en enda av de ingående novellerna gick att läsa färdigt. Meningslöst, en massa våld och slabb bara. Jag fick nog, tänkte ta paus från skräckgenren, varade dock inte så länge.😉

Kom sen att tänka på KG Johanssons Biotika, som jag alls inte ens funderat på att ta mig an från början, men det fanns sådant i framtidsscenariot som verkade så spännande. Skulle den ge samma resultat som JAL´s bok? Nej, den gick faktiskt att läsa, sträckläsningssnabbt dessutom, trots allt slafsigt brutalt snusk och s.k. "skräckel"; verkligen groteskt muterat, stinkande slemmigt och svällande mycket av den varan. För trots att man ofta motvilligt står ut med sånt i böcker, så fanns ju här ändå alla dessa viktiga ämnen som rör den där dystopiska världen, en av människan skapad katastrof: Antibiotikan som inte längre har effekt, farliga experiment med nanoteknik i kombination med biologi, den globala uppvärmningens klimatförändringar... det där fiktiva skräckscenariot med utgångspunkt från de oerhört skrämmande klimatmanipuleringsplanerna med solblockering (som - tro det eller ej - faktiskt existerar i verkligheten, om än inte med med nanoteknik).
Btw: Gillade dessutom vissa tillbakablickar, särskilt den om Sofie, baklastaren och leveransen från Granngården, hade så roligt åt den!😊

Så visst, boken börjar bra, men sen går allt överstyr i ett nästan löjligt fixerat och detaljerat äckel. Kanske skall det söka effekt att skrämma, för mig blir det enbart puerilt fånigt. Stavfel, omkastade ord och personnamn som skiftar (förvirrande!), detta störde mig också. Så inte bara slafs utan en hel del hafs också. Tyvärr. För egentligen har man god behållning av den här författarens texter, egna favoriter är den historiska fantasyromanen Tosh och science fiction-trilogin Samvetsmakaren. Har sammantaget nu läst hela tio böcker(!) + enstaka noveller av KG Johansson, så man får förmoda att det på något vis har blivit en favoritförfattare för mig. Så visst, en liten besvikelse blev alltså Biotika, trots viktiga ämnen/ödesfrågor vad gäller t.ex. nanoteknik, resistenta bakterier, epidemier och dramatiska klimatförändringar, som kanske ligger närmare än vi tror. I romanen började rötmånaden i april, i år sades rötmånaden börja i maj, tidigare har vi ju varit vana att den startat innestående månad augusti... hur kan man undvika se förändringarna, fortfarande?

Historien som utspelar sig i den där postapokalyptiska ödelagda världen och tuffa Sofies road trip norrifrån, genom dess svenska ödelagda samhällen på väg mot Stockholm, skulle kunna ha blivit så fantastiskt bra, men det blev det inte. Så synd. Men när jag ser till helhetsupplevelsen är det helt okej och ganska bra. Mycket negativt ovan, men positivt var: Snabbläst, intressant kombination av orsaker till samhällskollapsen, svensk dystopi(!) och visst var Sofie en tuff karaktär, trots sin fobi för det naturligt biologiska (en utmaning då med biotikans onaturliga effekter...).

Betyg: 3/5

Andra bokbloggare om Biotika:
Bokhuset
Boktradition

"Palmer Eldritchs tre stigman" av Philip K Dick

Palmer Eldritchs tre stigman av Philip K Dick. Förlag: Bakhåll. Översättning: KG Johansson och Gunilla Dahlblom. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN 978-91-7742-407-9

"Philip K Dicks roman Palmer Eldritchs tre stigman utspelas i en tid när jorden blivit så varm att det nästan är omöjligt att vistas utomhus. Människor uppmuntras att emigrera till Mars, men det blir till en tråkig tillvaro som gruvarbetare på en dyster planet utan växtlighet. Det enda roliga man kan göra på Mars är att droga ner sig med den hallucinogena modedrogen God-IZ som förpassar ens medvetande till en behaglig dockvärld utan bekymmer.
Palmer Eldritch är en berömd person, berömd för att han för länge sedan reste iväg från vårt solsystem till en annan del av universum. I romanens början ryktas det att han kommit tillbaka.
Samtidigt har en ny drog kommit i omlopp, Mum-Z, som är ännu mer potent. Den förflyttar en inte till en begränsad dockvärld utan till outgrundliga multipla världar.
Är det Palmer Eldritch som fört in Mum-Z till vårt solsystem? Och vem eller vad är Palmer Eldritch egentligen?

Science fiction-litteraturens mästare Philip K Dick författade Palmer Eldritchs tre stigman under 1960-talet när han befann sig på höjden av sin kreativitet. Den finns medtagen på otaliga listor över 1900-talets viktigaste romaner."

Året är 2016. Efter att någon slags klimatkatastrof har inträffat (okänt p.g.a. vad?) har den globala uppvärmningen nått ofattbar omfattning. Jorden har blivit vansinnigt överhettad med temperaturer på t.ex. 80 grader i New York. Klassklyftorna är vida och djupa, de rikaste bor eller semestrar på den Antarktiska rivieran (ren utevistelse för övrigt är förknippat med livsfara) och genomgår exklusiv, men riskabel, evolutionsterapi på lyxig klinik i Tyskland.
Jordens undergång förespås inom hundra år och som ett försök att rädda mänskligheten skickas folk, frivilligt eller under tvång, till solsystemets andra planeter, t.ex. Mars. Denna kolonisation består av kollektiv ("kyffen") och det är meningen att dessa nybyggare skall bedriva odling i dessa karga tuffa miljöer med gratisfröer som delas ut av FN. Inga insatser verkar göras för att stävja jordens undergång eller se problemen kolonisatörerna har på de andra planeterna, istället tycks konsumtionskulturen och underhållningsindustrin frodas för att trycka undan oron för framtiden. För dessa kolonisatörer blir droganvändning en fördärvande metod för att stå ut med sin eländiga tillvaro. På jorden är den ekonomiska lyckan gjord för de som kan sälja in sina varor till ett företag som producerar kolonisternas efterfrågade kringprodukter, som drogen God-IZ kräver för en flyktig eskapism för stunden... medan odlingarna torkar bort, fröna blir osådda och jordbruksmaskinerna förfaller.

John Lennon lär ha gillat den här romanen (enligt bokens efterord) och följande citat ur en låttext, skriven av hans son Sean, blir ju då ganska träffande när man tänker på den här romanens handling:

"Life is what happens to you while you're busy making other plans."

Romanen har beskrivits som metafysiskt spekulativ, och för vår tid känns den ruggigt visionär. Detta förstås med tanke på klimatoro, brist på reell handlingskraft för en hållbar utveckling, verklighetsflykt genom understödd överkonsumtion/avancerad underhållningsindustri för de som har råd, ökad polarisering på olika sätt, m.m.. Dystopin har ju till viss del blivit verklighet i vår tid.

Förutom det tvivelaktiga sättet kvinnorna framställs på är det just det hallucinatoriska har jag svårt för liksom det religiösa, det är ju f.ö. då den mystiska industrimagnaten Palmer Eldritch kommit in i bilden med sin nya lanserade drog Mum-Z. Det teologiska inslagen gör att detta heller inte kan räknas som en science fiction-roman (vilket författaren själv tydligen heller inte ansåg det vara), det håller jag helt med om. Däremot är det hett solklart en dystopi som man inte bör missa, en klassiker i Philip K Dicks väldigt speciella stil. I förlaget Bakhålls utgåva från 2014 finns dessutom ett utmärkt bra skrivet efterord av John-Henri Holmberg, intressant och tankeväckande, tog del av efterordet före jag började läsa romanen och kunde då göra paralleller till det under läsningens gång.

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Betyg: 3/5


torsdag 2 augusti 2018

Helgfrågan v. 31 Sommaredition

Mias bokhörna arrangerar helgfrågan och har för veckorna 27-31 fixat en sommaredition. Så här skriver Mia:

"Sommaredition av Helgfrågan är att det är samma fråga v.27-31. Vad läser du nu?"


Fåglarna och andra noveller av Daphne du Maurier. Har bara en novell kvar att läsa av de fem som ingår. Så proffsigt skrivna noveller! "Ett av skräcklitteraturens mästerverk" enligt New York Times. Utgåvan av Modernista hade ett dessutom ett bra skrivet förord av Johan Theorin.



Biotika av KG Johansson har jag inte mer än börjat med just nu. "Skräckelroman" har den kallats... brukar ha gränser vad gäller sånt, vi får se hur det går. Ett experiment. So far so good.


Ja, och resten av högen med pågående läsning kan man ju se högst upp i högermarginalen. Varvar lite.
Ibland mycket.😀


Skräckhetta i fiktion och verklighet


Det är åttio graders värme i New York och i New Jersey äter Richard Hnatt lika likgiltigt frukost som han läser om gårdagens vädersyndrom i dagens tidning:

"Den viktigaste glaciären, Old Skintop, hade smält med 4,62 Grabler under det senaste dygnet. Och temperaturen vid middagstid i New York hade överstigit föregående dags med 1,46 Wagner. Dessutom hade luftfuktigheten på grund av avdunstningen från haven ökat med 16 Selkirk. Så allt blev hetare och fuktigare, naturens stora procession klampade på, och mot vilket mål? Hnatt sköt ifrån sig tidningen och tog itu med posten som hade levererats före gryningen ... det var ett tag sedan brevbärarna hade vågat sig ut under dagtid."

Sid. 12; Palmer Eldritchs tre stigman av Philip K Dick

Skall snart försöka svänga ihop ett bokomdöme för den där minst sagt originella romanen som utgavs 1964 första gången. Bakhålls svenska nyutgåva är från 2014.

I dagens Aftonbladet kan man läsa att det förväntas bli 50 grader varmt i Portugal till helgen, att det i Sverige under juli månad uppmätts ha varit 3-5 grader varmare än normalt, att sjukhus ställer in operationer p.g.a. för hög luftfuktighet, att Kebnekaises glaciär smälter i rekordfart och att dess sydtopp inte längre är Sveriges högsta punkt.

Ca 8% av Sveriges befolkning lär vara klimatskeptiker, d.v.s. vara av den meningen att klimatfrågan helt eller delvis bara är en övergående tillfällig trend. Att inga förändringar behöver göras för att ställa om samhället i en hållbar riktning. Ett hett boktips kan jag nog ge till den där åtta procenten: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt av Pär Holmgren. Läs och begrunda.