Tematrio faktaböcker

Måndag och tematrio, Lyrans Noblesser presenterar veckans tema:

"Berätta om tre bra/intressanta faktaböcker!"

Så här blev min valda mix:

Skador inom idrotten

 Lars Peterson, Per Renström

Om olika idrottsskador, ger råd om förebyggande, behandlande och rehabiliterande åtgärder.

Perfekt uppslagsverk för de flesta och inte bara för t.ex. idrottare, tränare och vårdpersonal.

Wabi Sabi - tidlös visdom

Agneta Nyholm Winqvist

Tankar från österländsk filosofi - en tidlös visdom - som kanske kan få oss att stressa ner, ta det lugnare, leva enklare, vara varsammare om oss själva, varandra och den värld vi lever i.

Faktabok eller ej... mycket klokheter dock! :)

Skymningssång i Kalahari - hur människan bytte tillvaro

Lasse Berg

Om människans väg genom tiden, allt sedan begynnelsen fram till nutid. Hur vi genom tiden anpassat oss till det det nuvarande sättet att leva, på gott och ont, hur normalt eller onormalt det än har blivit för oss. Från en tillvaro miljoner år tillbaka då människan levde som jämlik och fredlig samlare, folkförflyttningar, livsstilsförändringar genom att vi började bruka jorden, domesticerade djur, fram till skapandet av civilisation, städer, krig och ojämlikhet, exploatering, hur vi fick alltmer bråttom ...forts.

Läst augusti

1. Himmel över London (storstadsserien, #2), Håkan Nesser (bibliotekslån)
2. Maskarna på Carmine Street (storstadsserien #1), Håkan Nesser (ur egen bokhylla)
3. Tjärven, John Ajvide Lindqvist (E-bok / bibliotekslån)
4. En förnimmelse av det okända, Jörgen Gustafsson (bibliotekslån)
5. Polarnatt (systrarna Stiernfors-serien, #2), Frida Skybäck (Recensionsexemplar från Forum bokförlag / ur egen bokhylla)
6. Norrsken (systrarna Stiernfors-serien, #1), Frida Skybäck (bibliotekslån)
7. Nattpatrullen (Patrullenserien, #1), Sergej Lukjanenko (bibliotekslån)
8. Anna Svärd (Löwensköldska ringen, #3), Selma Lagerlöf (bibliotekslån)
9. Stjärnfall (Stjärnklartserien, #2), Lars Wilderäng (Recensionsexemplar från Massolit förlag / E-bok / ur egen bokhylla)
10. Bröderna Karamazov, Fjodor Dostojevskij (ur egen bokhylla)

Summa summarum: Klassikerutmaning - Sommaren 2015

Resultat: Klassikerutmaning i bokhyllan

Lästa böcker för de deltagande i
Klassikerutmaning sommaren 2015:

Juni          Juli          Augusti

Dags för genomgång av slutligt resultat av sommarens klassikerutmaning, vars arrangemang Lyrans Noblesser ordnade. Stort tack för det! För hade det inte varit för denna hade kanske en sedan lång tid tillbaka planerad omläsning av Bröderna Karamazov (Fjodor Dostojevskij) aldrig blivit av. Det är ju förstås ingen roman man med lätthet läser igenom på en vecka eller två, för mig tar den månader att komma igenom, var förstås väl medveten om det innan. Och jodå, den är fortfarande så otroligt fantastisk med alla sina öppna och dolda budskap, visst lämnade den även denna gång, då sista sidan var läst, en känsla av ren eufori. Kommer troligen även fortsättningsvis vara en av de bästa böcker som lästs.

Franz Kafkas verk stod som nummer två för klassiker som känts som en utmaning att ta sig an. Av den planerade Processen och den oplanerade Under byggandet av den kinesiska muren, var det sistnämnd som uppfattades så magnifik, trots att det egentligen handlar om ett "hopplock" av texter... men vilka texter sen! Processen gav vidare uppslaget att någon gång framöver se den dystopiska filmatiseringen från 1962, med regi av Orson Welles och med Anthony Perkins i huvudrollen.

Till sist bestod min utmaning för läsning av klassiker denna sommar i att läsa något av Selma Lagerlöfs alster, som på något outgrundligt vis blivit så negligerade. Varför, kan man bara undra? Njutbart sagoskimmer i En herrgårdssägen, mystik och feelgood i Löwensköldska ringen; Charlotte Löwensköld, och en tragikomisk historia med färgstarka personligheter i Anna Svärd.

Sommarens Klassikerutmaning har lett vidare till planer på att läsa; den tudelade romanen Jerusalem av Selma Lagerlöf, Slottet av Franz Kafka, och sist men inte minst fortsätta med det som fortfarande finns oläst av Fjodor Dostojevskij, till att börja med hans debutroman Fattigt folk (1846).

En smakebit på søndag: Illdåd

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.
Har just tjuvstartat på den till september månad utvalda romanen för spänningsutmaningen: Illdåd av Dick Harrison. Tyckte fantastiskt bra om de föregående böckerna om Ulvbjörn Vamodsson och det tycket verkar stå sig även för denna tredje uppföljare. I sanning mysig läsning, och smakbiten kommer från sidan 14:

En förklaring till handlingens platser ges även i den här boken på en karta; "Västeuropa i mitten av 600-talet", från bokpärmens insida. (Obs. Bild nedan hämtad ur boken är beskuren. Var tvungen att ta med den med anledning av dagens smakbit):

I föregående bok i serien om Ulvbjörn reste han till den gröna ön i väster; Erin (Irland) och var mot slutet på väg åter mot daners och götars land. Klart man måste få veta fortsättningen! :)

Film-Noir från 50-talet: Främlingar på tåg

Alfred Hitchcock's Främlingar på tåg (1951) är baserad på en roman av Patricia Highsmith. Boken Främlingar på ett tåg (1950) publicerades som nyutgåva av förlaget Modernista alldeles nyligen.

Tennisspelaren Guy Haines (Farley Granger) reser med tåg för att skiljas från sin fru Miriam Haines. Guys nya fästmö Anne Morton (Ruth Roman) är dotter till en senator och Guy drömmer om en politisk karriär. På tåget träffar han en man vid namn Bruno Anthony (Robert Walker; suverän i rollen och detta blev hans näst sista film, avled senare samma år) som föreslår att de skall byta mord med varandra. Bruno skall mörda Guys otrogna fru och Guy Brunos rike far, båda menar han får alibi och båda kommer att bli svåra att av polisen förknippas med morden. Bilden av korsade järnvägsspår blir symbolisk i filmen. Det visar sig att Miriam har ångrat sig, hon vill inte längre gå med på skilsmässa. Bruno är beredd att sätta planerna i verket, men är Guy det?

Annes yngre syster Barbara Morton kommer att spela en betydande roll i dramat, Barbara spelas av Patricia Hitchcock (regissörens dotter) som är klippt och skuren för den rollen. Alfred Hitchcock himself får man som vanligt syn på i en kort cameoroll, men här i en mycket tydlig scen, när ca 10 minuter av filmen passerat. Han bär med sig in en kontrabas på tåget.

Denna film-noir thriller är en absolut favorit bland 50-talets filmer, har nu sett den för tredje gången. Den är spännande, intensiv och allt slutar till sist med att allt rasar samman - bokstavligt menat - i full snurr. Nu blir man helt klart intresserad av den där romanen som filmen grundar sig på. Främlingar på ett tåg skall snart tydligen bli film återigen (denna gång med filmteamet bakom Gone Girl - en bok som heller inte är läst). Ben Affleck planerades spela huvudrollen och filmen skulle komma att ha titeln Strangers, även om det nu lär dröja innan just den filmen blir färdig.

"Himmel över London" av Håkan Nesser

Himmel över London
Håkan Nesser

Himmel över London av Håkan Nesser är andra fristående delen i storstadstrilogin som startade med Maskarna på Carmine Street.

"Det börjar klockan 4.50 på Paddington Station i hjärtat av London. Eller också börjar det en septemberkväll 1968 på Trafalgar Square. Eller möjligen längre tillbaka ändå med en lögnaktig stins i staden K- och hans son. Det är en spionhistoria, eller kanske en kärlekshistoria, eller kanske någonting helt annat, och det mesta utspelar sig i London, den eviga staden. Om en döende mångmiljonär och hans tänkbara arvingar handlar det. Och om böcker: varför det inte går att vara utan dem. Om tiden som stjäl våra liv och hjärtats obotliga ensamhet handlar det också, och kanske är det rentav själva berättaren som är huvudperson. Men vem är berättaren?"

Skulle nog vilja kalla Himmel över London för en spion- och romance-metaroman. Hade jag varit lite mer observant på att så var fallet borde kanske just denna i storstadstrilogin ha hoppats över. Handlingen är ganska avancerat upplagd och klurig... men ack så pretto, utdraget alltför rörig, lång och seg, ja rakt igenom faktiskt. Förutom handlingen som inte fångade mitt intresse, eller gav något överhuvudtaget, blev man heller inte särskilt engagerad i de självupptagna karaktärerna, med undantag för Milos och Leya då förstås, som var de enda trevliga, enkelt ärliga och raka människorna man fann sympati för i berättelsen.

Känner att jag borde försöka finna något positivt att skriva om denna roman också... för visst kan man klart inse att det ligger ett jättearbete bakom att få ihop en sådan här avancerat hopsnickrad story. London!; Ja, London är alltid London, gillar att läsa om gator, parker och scones with clotted cream and jam. Språket; delvis tjusigt elegant, men ack, delvis lite alltför akademiskt kyligt, distanserat och abstrakt jobbigt. Blir dock lite full i skratt över just språket ibland, eller vad sägs om; "Jag åt min lugubra frukost på te och rostat bröd"... eller; ..."som han ostentativt tappat på golvet framför mina fötter."... sånt får mig att sucka uppgivet men samtidigt le en smula, "således". "Alltså". :)

Äsch förresten! Bry er inte alls om det här bokomdömet! Är väl helt enkelt inte tillräckligt lärd för att förstå tjusningen i det hela. Rekommenderar varmt för övrigt att läsa första delen i Nessers storstadstrilogi; Maskarna på Carmine Street - mycket bra och fängslande läsning!

Betyg: 1/5

Spänningsutmaningsbok i september: Illdåd

För Spänningsutmaningen (Mias bokhörna) i september kändes det tryggt att välja Dick Harrisons tredje historiska spänningsroman; Illdåd, som är den fristående uppföljaren till Niding och dessförinnan Ofärd (romandebut).

Tyckte riktigt bra om dessa tidigare två romaner av Dick Harrison, blev därför förstås lycklig när jag så här sent omsider upptäckte denna tredje uppföljare (som kom ut 2012). Så från senaste biblioteksbesöket fick naturligtvis detta Illdåd följa med mig hem, för att delta i spänningsutmaningen kommande höstmånad som nu står för dörren.

Så här beskrivs handlingen från Ordfront förlag:

"Svetten rinner på den fruktade stridsmannen Ulvbjörn Vamodsson. Det är en ovanligt het sensommar på Själland omkring år 670. Östgötahövdingen Ulvbjörn har just kommit tillbaka från Erin, den gröna ön, där han räddat livet på stormannadottern Tuva. Hon ska giftas bort med danernas härskare Frode Halvdansson i den rika byn Lejre. Men ett illdåd väntar runt hörnet. 

Redan morgonen efter ankomsten hittas Tuvas far Rolf mördad. Någon har tagit sig in i hans rum och dödat honom genom upprepade spjutstötar rakt genom kroppen. Tuva, som är arg på sin far för tvångsäktenskapet, misstänks för brottet. När också Ulvbjörns egen son Grimoald dras in i det dödliga spelet inser Ulvbjörn att han själv måste hitta mördaren. 

Men ingen, inte ens Frode, tycks vilja hjälpa honom. En av Ulvbjörns få allierade blir den mystiska själländskan Gerd, som liksom Tuva räddats från härjarna på Erin. De ger sig ut på en jakt som snart visar sig bli både blodig och farlig. Någon eller några är uppenbarligen beredda att gå över lik för att hindra sanningen från att komma fram."

När boken är färdigläst kommer omdöme att finnas på denna länk.

Utlottning hos Midnatts ord

Klart man vill tipsa om utlottningen hos Midnatts ord. Och framförallt delta själv förstås, för jösses vilket lockande bokpaket det handlade om! Två spännande böcker ingår; den omtalade dystopin Tredje principen - första delen av en planerad trilogi som menas vara ett måste för alla som gillar dystopier - av Anna Jakobsson Lund...

"Ava är rebell. Hon kan styra andra människors tankar, en användbar förmåga i en motståndsrörelse som rustar för krig. Levi slutade tro på kampen när den tog hans föräldrar. Nu försöker han bara överleva. Hålla sig undan och kontrollera vansinnet som känns som om det ska dränka honom. En natt blir Levis syster gripen. För att rädda henne tvingas han bryta ett gammalt löfte, ta kontakt med folk han inte vill ha med att göra. Ava får order att hjälpa honom och de ger sig av tillsammans. Hon säger att de måste lita på rebellerna. Men kan de verkligen det?" 

Annorlunda förlag

...samt scifi-antologin Waiting for the machines to fall asleep, 26 noveller av svenska författare, däribland Oskar Källner och Lupina Ojala - är själv bl.a ganska nyfiken på hur just de skriver.

"26 short stories from the new wave of Swedish speculative fiction writers. 

Forget about cheap furniture, meatballs and crime fiction. Sweden has so much more to offer. Waiting for the Machines to Fall Asleep includes twenty-six stories from the new generation of Swedish writers of science fiction and the fantastic. Stories ranging from space horror and post-apocalyptic nightmares to tender dramas. Stories with steampunk horses, android uprisings and cheeky goblins. Stories that are action-packed, wise, silly, beautiful, surreal and horrifying."

Affront förlag

Lockande, inte sant? :)

Sen; hur gör man hösten riktigt mysig? Tja-a varför inte sätta igång på allvar med lite klassisk skräck-läsning, då mörkret sänker sig allt tidigare om kvällarna...

Sommarens minnesvärda trio

Måndag och tematrio, Lyrans Noblesser presenterar veckans tema:

"Berätta om sommarens tre bästa läsupplevelser!"

Klassikerutmaningen resulterade bara den i tre sådana fantastiska läsupplevelser med; Bröderna Karamazov (Fjodor Dostojevskij), En herrgårdsägen (Selma Lagerlöf) och Under byggandet av kinesiska muren (Franz Kafka), men dessa kommer snart att nämnas om igen i en liten egen sammanställning. En klassiker (eller två noveller man väl får räkna till klassiker) som däremot inte ingick i planen var denna, väl värd en plats bland sommarens tre bästa läsupplevelser:

"När en unge skulle ur boet / Ur malströmmens virvlar"
av Maria Sandel (1870-1927)

Därefter en för mig ny författare med en överraskande bra historisk roman:

"Norrsken"
av Frida Skybäck

Till sist bör man ju ta med ett klart givande andra försök att läsa något av Neil Gaiman:

"Oceanen vid vägens slut"
av Neil Gaiman

En sent besvarad augusti-enkät från Johannas deckarhörna

Johannas deckarhörna lånar ut en enkät som det står fritt för var och en att besvara. Är själv lite sen med svaren, men för mig passar det som allra bäst just idag. Så här är den; "Augusti-enkäten":

1. De flesta är överens om att sommaren 2015 inte har varit någon höjdare vädermässigt, hittills. En del läser mycket när det regnar, andra sitter mest och trånar efter den där solstolen som inte går att använda. Hur har din lässommar varit? (Hittills, även här, sommaren är ju inte slut ännu.)

Kanonsommar på läsfronten!

2. Nämn tre böcker du bara måste läsa i augusti (gamla eller nya)!

Håkan Nessers storstadstrilogi är på g, står på kö för den sist utkomna (Elva dagar i Berlin) så troligen dröjer det minst till september innan den kan påbörjas. Inget måste utan undantag...

3. Vilka nya böcker som kommer i augusti längtar du mest efter?

Ja, det handlade om Polarnatt av Frida Skybäck, förstås.

4. Kräftor eller surströmming. I augusti är det premiär för dessa ”delikatesser”. Vilket väljer du helst?

Ingetdera egentligen, men blir man tvungen att välja, så; kräftor.

5. Vilken är den bästa boken du har läst i sommar?

En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf (eller Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij - men det är förstås en omläsningsbok).

6. Finns det någon för dig ny författare du är sugen på att läsa i höst?

Jojo Moyes eller Ewa Klingberg.

7. För många är ju också augusti förknippat med skolstarten. Har du något starkt läsminne från skolåren?

Många, men ingen specifik. Känns avlägset.

8. Semestern är kanske slut snart, men hur gör du för att hålla liv i sommarkänslan lite till?

Bokläsning ute såklart! I värsta fall får man väl ta till dubbla filtar...

9. Anta att det börjar komma en hel del höstböcker hem till dig, men du är ju inte färdig med de böcker du hade planerat att läsa i sommar ännu. Samtidigt vill du kasta dig över nyheterna. Hur prioriterar du?

Har inte dom problemen och har svårt att göra ett antagande för en situation som inte lär inträffa.

10. Till sist, vilken är höstens allra mest efterlängtade måste-läsa-direkt-bok för dig?

Konstigt men sant: John Ajvide Lindqvists Rörelsen, som kommer ut i september. Är lite förvånad själv över svaret! :)

Utlottning hos Mias bokhörna

Missa inte att vara med på utlottning av bok/böcker i Mias bokhörna!

(Sista dagen att anmäla sig är den 30/8).

Själv prövar jag lottlyckan för Etthundra mil av Jojo Moyes som beskrivs som "en oförglömlig roadtrip genom Storbritanniens klassamhälle". Lät lockande tyckte jag, liksom vidare bokbeskrivning från förlaget (Printz Publishing):

"Jess Thomas' liv suger. Hennes man har stuckit och hon tvingas ha dubbla jobb för att försörja sina två barn. Styvsonen Nicky kommer ständigt hem från den ruffa kommunala skolan med nya blåmärken, och stänger in sig med datorn på sitt rum. Dottern Tanzie är lite av ett mattegeni, men när hon erbjuds en plats på en trevlig privatskola räcker pengarna inte till. Om hon inte kan vinna första pris i Skottlands matematikolympiad? Men Jess har varken bil eller pengar till tågbiljetter. IT-miljonären Ed, med ett eget kaotiskt förflutet, blir av en tillfällighet deras riddare i skinande rustning. När han erbjuder sig att köra den lilla familjen, inklusive illaluktande hunden Norman, tvärsigenom England till Skottland är det hans första osjälviska gärning på åratal - kanske någonsin. Men kommer de att hinna? Och om de gör det - kommer deras problem att vara över?"

Ps. Ännu en bok finns för utlottning hos Mia, för den som så också/hellre önskar: Av skuggor märkt av Marianne Cederwall.

"Maskarna på Carmine Street" av Håkan Nesser

Maskarna på Carmine Street
Håkan Nesser

Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser kan man nog kalla en psykologisk thriller, och som sådan är den i sin helhet riktigt bra. Det tog visserligen en stunds lästid innan det slog om till den uppfattningen, men därefter blev handlingen så otroligt fängslande.

Ett par flyttar till New York från fiktiva Maardam i Europa för att starta på nytt, detta ett och ett halvt år efter att deras 4-åriga dotter Sarah blivit kidnappad.
Berättarrösten tillhör Sarahs far och det växlar ganska oförhappandes (utan att man görs beredd på det) hit och dit mellan då och nu, vilket till att börja med gör att det känns lite rörigt. Han är välkänd författare, hon firad bildkonstnär - lite kyligt intellektuella, ganska högdragna kultursnobbar så där - och krisbearbetningen försvåras av att de inte pratar med varandra. Situationen de befinner sig i är förstås hemsk, inte ett spår finns efter dottern och ingen kidnappare har hört av sig för eventuell lösensumma.

Han börjar tänka att dottern är död. Hon börjar bete sig annorlunda, anlitar i hemlighet ett medium, tycks dölja och undanhålla något. Han uppfattar att något verkar fel, har hans fru en dubbelgångare? Blir så sedan bekant med en pensionerad privatdetektiv och låter börja skugga sin hustru... tills hon en dag är borta, även hon.

Väl sävligt i första halvan, men sedan i stort sett enormt medryckande och klurigt händelseförlopp. Romanen blir bara bättre och bättre vartefter man läser, sen ett helt perfekt slut som grädde på moset (faktiskt en tår i ögat då också!). :)

Här finns en smakbit ur Maskarna ur Carmine Street.

Betyg: 4/5

En smakebit på søndag: Maskarna på Carmine Street

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Idag hämtar jag smakbit ur en sådan där roman som man får lust att rekommendera att inte ge upp för tidigt, efter en sävlig start blir handlingen vad det lider så intressant att den fångar hela ens uppmärksamhet. På så vis laddar man ofrånkomligt upp inför ett överraskande slut.

En far bevittnar att hans barn Sarah blir bortrövat.

Sällsamma sammanträffanden och mystiska meddelanden.

Det försvunna barnets mor, vad är det hon hemlighåller?

Lever deras dotter Sarah?

Eftersom den tredje och sista delen i Håkan Nessers storstadstrilogi nyligen har kommit ut (Elva dagar i Berlin) blev man lite pushad att sätta igång med dessa storstäder. Smakbiten kommer därför från första delen, vars huvudsakliga handling utspelar sig i New York (närmare bestämt Greenwich Village, Manhattan); Maskarna på Carmine Street (sid. 110-111):

    "Alltså", säger han och harklar sig omständligt. "Det här är vad jag har att berätta."
Jag känner en mild smak av metall på tungan.
    "Din hustru lämnade ert hem på Carmine Street igår strax efter klockan elva på morgonen. Hon gick till tunnelbanestationen på sjätte avenyn och tog ett V-tåg upp till 34:e gatan. Här klev hon av och promenerade till 36:e, där hon gick in på badet mellan 5:e och 6:e avenyerna. Tillbringade i stort sett tre timmar där, och..."
    "Herregud", avbryter jag. "Inte är det meningen att du ska behöva..."
    Han viftar avvärjande med handen. "Inget problem. Det ligger en liten italiensk restaurang mittemot. Och jag har alltid lektyr med mig. Att sitta och vänta är den grundläggande beståndsdelen i allt detektivarbete."
    Jag nickar. "Och sedan då?"

Har bara ungefär 50 sidor kvar att läsa, andra halvan av boken har alltså varit väldigt fängslande och under läsningens gång har jag inte kunnat låta bli att dra paralleller till Hitchcocks Studie i brott ("Vertigo"). Absolut skulle Maskarna på Carmine Street också passa som film!

Här finner man fler smakbitar.

"Nattpatrullen" av Sergej Lukjanenko

Nattpatrullen
Sergej Lukjaneneko

Nattpatrullen av Sergej Lukjanenko är första delen i en bokserie om fyra, varav även andra delen ("Dagpatrullen") tycks finnas i svensk översättning.

"Mitt bland människorna på Moskvas gator vandrar de Andra – magiker, häxor, hamnskiftare och vampyrer – som tillhör antingen Ljuset eller Mörkret. En gång i tiden krigade de båda sidorna mot varandra och när världen stod vid avgrundens rand slöts ett avtal om vapenvila. Sedan dess övervakar de varandra – de ljusas Nattpatrull vakar över världen om natten så att inga vampyrer bedriver olicensierad jakt på människor, de mörkas Dagpatrull vakar om dagen. Varje handling – ond eller god – ger den andra sidan rätten till ett motdrag, ty balansen i världen måste upprätthållas. 

För Anton Gorodetskij, en ung medelmåttig magiker och medarbetare vid Nattpatrullen, gäller det att härda ut eller bli galen. Alla intriger, kompromisser och moraliska dilemman tär på nerverna, därtill kommer de oändliga nattpassen. En sen kväll i metron upptäcker Anton en oinitierad Annan – en pojke. Samtidigt ser han en kvinna som bär på en enorm förbannelse, som hotar att lägga hela Moskva i ruiner. Han kastas in i ett spel som vida överstiger hans ringa förmågor." 

Beskrivning från förlaget Coltso

Denna magiska värld som är de "Andras" är parallellt existerande till människornas värld, övernaturliga sfären och människornas värld påverkar varandra. De Andra är uppdelade i ljusa och mörka; ljusa, som verkar för det "goda" i Nattpatrullen, arbetar nattetid och de mörka, för det "onda" i Dagpatrullen, arbetar under dagtid. För att samverka för balans i människornas värld har fredsavtal slutits mellan dessa två grupper, vampyrer får t.ex endast jaga med licens och tilldelas vissa förutbestämda offer.

En hel del symbolik blir det, slirar in på lite politiska problem emellanåt; jaha ja, det var alltså den magiska sfären som hade sitt finger med där, i både det ena och det andra! ;-)

Nattpatrullen är; spännande, äventyrlig, dramatisk; det är underhållande rolig läsning och i stort sett gillar jag de filosofiska diskussionerna som höjer den slutliga behållningen och helhetsupplevelsen. Den existentialism som finns så generöst i Dostojevskijs böcker, kan man allt även få i modern tappning i Nattpatrullen, hur eget det nu än verkar! Jämförelsen med Harry Potter kan jag just inte veta så mycket om det stämmer (har ännu inte stiftat bekantskap med denna unga magikers värld), men förhoppningsvis är Harry Potter-böckerna (som ju riktar sig till en yngre målgrupp) lite "snällare" än patrullen-böckerna. Hur som helst blir man så småningom uppslukad av denna fantasirika värld Lukjanenko målar upp, och visst vill man veta fortsättningen...

Vad som tilltalade mig mindre var den lååånga prologen, som bara den utgör över 100 sidor, lite tröttsam blev den, och handlingen där befäste även lite mina fördomar om ryssars alkoholvanor... men jisses! hur står det till med den ryska folkhälsan egentligen? Eller så är det bara renodlad "fantasy" helt utan verklighetsflört, kanske.

Så summan av kardemumman; om jag stoppar undan mina hälsopedagogiska pekpinnar, var läsningen av Nattpatrullen ett annorlunda och spännande äventyr, där man alltid var nyfiken på vad som skulle hända härnäst. Såklart kommer jag även att läsa Dagpatrullen om den blir tillgänglig framöver.

Betyg: 3/5

Tolv punkter: Känn igen boknörden

1. "Bara en sida till, bara ett kapitel till, bara..."

2. Känner sig som "ett barn på julafton" inför en bok som just skall börja läsas.

3. När en god bok blir till en god anledning att fundera över hur viktigt det egentligen är att inte få för mycket nattsömn.

4. Biblioteket/bokhandeln upplevs som en fantastisk skattkammare som känns hemtamt att besöka.

5. När du bara måste få veta hur det går för de bokkaraktärer du följt, t.o.m sörjer dem då de försvinner.

6. Pendlingsavståndet med buss/tåg verkar ha kortats ned - hastighetsöverträdelser? Nej, en spännande bok...

7. Då böckernas hjältinnor och hjältar ger kraft och mod att kämpa vidare med livet i verkligheten.

8. Ensamma stunder känns aldrig ensamma.

9. När känslan infinner sig av att behöva en stund för att smälta upplevelsen/euforin efter att ha läst ut en riktigt bra bok.

10. Då din bok får följa med dig varhelst du går.

11. Inser hur magiskt det är när böckerna förflyttar dig i tid och rum, låter dig vara med om fantastiska äventyr samt träffa de mest otroliga människor och varelser.

12. Upptäcker förr eller senare att det finns något som kallas bokbloggar!

Och visst lär man kunna fortsätta denna lista?...

Vänskaplig trio

Dags för tematrio! Lyrans Noblesser presenterar veckans tema:

"Berätta om tre böcker som handlar om vänskap!"

Varsågod mina vänner (och alla andra), valde dessa:

Favorit i repris 1:

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar

Lucy Dillon

En lättsam berättelse om bl.a sådant som går att lära av människans bästa vän.

Favorit i repris 2:

Mitt liv med Bob

James Bowen

Klassikern:

Möss och människor

John Steinbeck

John Steinbeck är en favoritförfattare...

Möss och människor är ett drama som handlar om vänskap, den lilla människans kamp och planer som går om intet. En tragisk liten historia.

"De skönaste planer, de må vara uppgjorda av möss eller människor, går ofta om intet."

Strof ur dikt av Robert Burns

~

"En förnimmelse av det okända" av Per Ola Thornell och Jörgen Gustafsson

En förnimmelse av det okända
Per Ola Thornell och Jörgen Gustafsson

"Som sexåring visste Jörgen vad det var i alla julklapparna innan de öppnats. Han visste att hans pappa omkommit innan någon berättat det för honom och att något fruktansvärt hänt när hans bror råkat ut för en bilolycka, också det innan han nåtts av telefonsamtalet. 

Jörgen Gustafsson är ett av Sveriges mest kända medium. Men hans liv, och tillvaron som tv-medium, har kantats av skepticism, avundsjuka och tvivel. Han har blivit anklagad för fusk och utsatt för orimliga test, dessutom på bästa sändningstid. Inte ens hans familj har fått vara ifred för medias lust att avslöja hans förmågor som bluff. Genom allt detta har Jörgen sett till att alltid göra ett bra jobb och bara använda sin förmåga för att göra människor gott.

Här berättar Jörgen Gustafsson om sin resa från barndomens Eksjö till de stora tv-studiorna i Japan. Genom sin egen och andras röster får vi en mångfacetterad bild av vem Jörgen Gustafsson är och hur han ser på sin förmåga. Många är de vars liv berörts av Jörgen Gustafsson, och flera av dem kommer till tals i den här boken. 

En förnimmelse av det okända bygger på ett stort intervjumaterial. Intervjuerna är gjorda av Per Ola Thornell, som tillsammans med Jörgen Gustafsson skrivit och sammanställt boken."

Bokpresentation hämtad från förlaget Livsenergi

Av den här sortens böcker har jag själv läst ett antal, av t.ex James van Praagh, Gordon Smith, Benny Rosenqvist, Lena Ranehag, Allison Dubois... varav jag själv blev mest fascinerad av Allison Dubois, amerikanska trebarnsmamman som använder sina mediala talanger då hon bl.a av brottsutredare anlitas för att göra gärningsmannaprofiler och lösa brott.

Hör till agnostikernas skara när det gäller sådant här kring medialitet och andlighet, har inte tillstymmelse till dylik förmåga själv, är inte säker på att jag ens skulle vilja ha den förmågan. Dras dock till att läsa den här typen av böcker för att det helt enkelt är så spännande, har dessutom en stor nyfikenhet för olika sorters människor med skiftande sorters förmågor och specialkunskaper av varierande slag. Man lär sig så enormt mycket på en sådan nyfikenhet, inte minst lär man sig att inte dra förhastade slutsatser, döma någon i förväg, ha en massa förutfattade meningar och fördomar. Inte så dumt, eller hur?

Men nu skulle jag skriva lite om En förnimmelse av det okända (Per Ola Thornell / Jörgen Gustafsson) som handlar om Sveriges mest kända medium Jörgen Gustafsson. Detta är en av de bättre böcker jag läst inom denna genre, det är ärligt, oförställt och förklarande. Blev positivt inställd till den uppfattning som delges kring vad som är sant och falskt, samt vad som är relevant. Stämmer mycket bra överens med min egen uppfattning/egna åsikter.

En hel del bittra erfarenheter personer med dessa förmågor får utstå (då ännu avsaknad av vetenskapliga belägg finns) är helt ofattbara, så även i detta fall. Klart att sådant blir traumatiskt, speciellt om det drabbar personens familj/barn. Så visst förstår jag att en del av boken handlar om just en sådan episod, även om det ges mer energi än vad det förtjänar genom att få utrymme i boken. För övrigt mycket bra och ganska heltäckande, trots endast 188 sidor. En bok jag rekommenderar för alla som tycker sådant här är intressant på ett och annat vis, eller bara helt enkelt om man känner som nyfikna mig; att det är oerhört spännande.

Betyg: 4/5

En smakebit på søndag: Nattpatrullen

fortsättning sidan 144:

 ... "plockas familjeskeletten fram ur garderoben, finner man cyankalium i sockerskålen. Och aldrig infinner sig det rätta ögonblicket att resa sig och gå, därför att i sista stund fylls koppen på, bjuds mer sylt - och sockerskålen skjuts fram lite närmare."

Ur Nattpatrullen av Sergej Lukjanenko

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Läser just nu Nattpatrullen av Sergej Lukjanenko. Magiker, häxor, hamnskiftare och vampyrer; mörker och ljus; ont och gott - en härlig blandning fantasy och skräck. I hemlandet Ryssland en bok som nått kultstatus och fått mer framgång än både Sagan om ringen och Harry Potter... Och så var det då dessa blurbar som faktiskt ibland kan vara ganska oemotståndliga, eller vad sägs om dessa för Nattpatrullen: 

"Enastående! En häpnadsväckande blandning av Dostojevskij och Dawn of the Dead!"
New Statesman

"Nattpatrullen är ett drama med exceptionell kraft."
Quentin Tarantino

"Så subtilt och charmerande som ingen annan bok sedan Bram Stokers roman om Dracula."
Süddeutsche Zeitung

Ja, ja... det är bara att erkänna! Är också en sån som ibland faller för den sortens "reklam"... Men ingen ånger för det denna gång - har hunnit läst halva boken och faktiskt är det än så länge riktigt bra, lite småkul sådär.

För fler smakebitar - klicka här!

"Bröderna Karamazov" av Fjodor Dostojevskij

Bröderna Karamazov
Fjodor Dostojevskij

Nej, nyutgåvan från Modernista har inte kommit ut än (när detta skrivs). Preliminärt utgivningsdatum den 15 september. Men ack ja... kunde inte hålla mig, detta var ju sen även den bok som jag valde företrädesvis att läsa i sommarens klassikerutmaning. Tog fram mitt gamla ärrade exemplar ur bokhyllan...

Läste boken första gången då den kom ut i Staffan Dahls översättning 1986 (när jag var 17 år) och tyckte den var rent fantastisk. Tänkte då - för nästan 30 år sedan - att romanen bara måste läsas om någon gång i framtiden, kanske när pensionsålder uppnåtts eller något ditåt... (ja, så där kan man kanske resonera när man är yngre). Varför vänta i kanske 20-30 år till? Klart den blev självklara valet då klassikerutmaningen dök upp.

Var den fortfarande fantastisk? JA! Är så tacksam för envisheten som följeslagare ibland, för Bröderna Karamazov (av Fjodor Dostojevskij) är TUNG, verkligt tung, inte bara materiellt med sina 850 sidor, utan även själva handlingen. Trots detta är helhetsupplevelsen, när man läst den klart, utan jämförelse så utmärkt bra. Att beskriva och bedöma vad som gör den här romanen så outstanding och återigen gör mig så lyrisk när jag läst den ännu en gång, eller när jag skall försöka förklara för andra vad som gör den så himla speciell... så svårt.

Visst har säkert en utmärkt översättning en del att göra med behållningen, men har inte varit med om någon författare som så magiskt lyckas levandegöra miljöbeskrivningar och personporträtt som den här ryska 1800-talsförfattaren. Man riktigt upplever interiörer och stämningar, hör och ser personerna framför sig när man läser. Det är magi!

Bröderna Karamazov är författarens sista verk, som kom ut 1880. Handlingen rör de tre unga bröderna Karamazov: den troende stillsamma Aljósja (Alekséj), den tvivlande, kyligt intellektuella Iván (Vánja) och den obehärskade känslosamma livsnjutaren Dmítrij (Mítja). Själva dramat cirkulerar så småningom kring mordet på deras far Fjódor Pávlovitj Karamázov - en riktig ruskprick...

I författarens förord benämns hans hjälte i berättelsen vara Alekséj. Denna lågmälda karaktär blev för mig också en sann fiktiv hjälte, både första och andra gången romanen lästes. En oförglömlig karaktär som med sitt behärskade lugn (men även handlingskraft) blir den som gjuter olja på vågorna bland alla sina överspända medmänniskor. Handlingen i övrigt är en sådan som griper tag, blir kuslig och skrämmande, ibland går dialogerna/monologerna på djupet och ibland blir de rent farsartade (eller komiska men beklämmande, med en allvarlig/sorglig underton). De sagor/hörsägner som berättas i berättelsen är ävenså minnesvärda, eller vad sägs om denna som berättas av Grusjenka, som för övrigt identifierar sig själv med den elaka käringen i sagan om en liten lök:

Sidan 388-389:

"Det var en gång en mycket, mycket elak käring och när hon dog, lämnade hon inte efter sig någon god gärning. Djävlarna grep tag i henne och kastade henne i en brinnande sjö. Men hennes skyddsängel stod och funderade, om den kunde komma på någon god gärning, som han kunde rapportera om till Gud Fader. Han kom på en sak, som han berättade för Gud: i sin trädgård, berättade ängeln, hade hon tagit upp en liten lök och gett till en tiggare. Och då svarade Gud ängeln: hör du, sade Han, tag den där löken och sträck ut den till henne i sjön och låt henne gripa tag i den så att hon kan dragas upp, och om du kan dra upp henne ur sjön med den, då får hon komma in i himmelriket, men om löken går sönder, då får hon bli kvar där hon nu är. Ängeln sprang bort till käringen och räckte ut löken till henne: håll i den nu, lilla gumman, ta i och dra bara. Och ängeln började försiktigt dra upp henne och hade nästan fått upp henne helt och hållet, men när de andra syndarna i sjön fick se att man höll på att dra upp henne, började alla gripa tag i henne, för att också de skulle bli uppdragna tillsammans med henne. Men käringen var mycket mycket elak och hon började sparka dem: 'Det är mig de ska dra upp och inte er, det är min lök och inte er'. Så fort hon hade sagt detta, gick löken sönder. Och käringen föll ner i sjön igen och där har hon legat och brunnit intill denna dag. Och ängeln grät och gick bort."

Det här är en roman som man måste låta få ta tid att läsa, man får vara beredd på att den är otroligt krävande, men det är absolut värt besväret!

Betyg: 5/5

"Polarnatt" av Frida Skybäck

Polarnatt
Frida Skybäck

Beskrivning från Forum bokförlag för Polarnatt av Frida Skybäck:

"Den efterlängtade andra delen i Frida Skybäcks serie om systrarna Stiernfors är här! 

Elisabeth Stiernfors står i tur att gifta sig och sammanförs med den osympatiske friherren von Strauss. När den fattige språkadjunkten Mathias Storm förälskar sig i henne ställs hon inför ett svårt val och den enda hon har att anförtro sig åt är sin kammarflicka Vera. Det leder till en vänskap som växer sig allt starkare – men som också blir allt mer komplicerad. Till sist vet Elisabeth varken ut eller in. Vem är den rätte för henne och vad händer med Vera om hon gifter sig? 

Samtidigt kämpar storasyster Cecilia för att få sitt äktenskap med Jacques Rousseau att fungera. Hon vantrivs på den nergångna Apelgården och snart förstår hon att huset bär på en mörk hemlighet. När ett litet barn lämnas vind för våg på gården och Jacques förbjuder Cecilia att hjälpa det tvingas hon ta ett svårt beslut … 

Polarnatt är andra delen i den svit om de tre systrarna Stiernfors som inleddes med romanen Norrsken. Ett gripande drama om kärlek, systerskap och de utmaningar 1800-talets unga kvinnor ställdes inför i sin kamp för frihet och självbestämmande."

Har man läst första delen Norrsken i romansviten om de tre systrarna Stiernfors, längtar man mycket riktigt efter uppföljaren Polarnatt. Helst av allt önskade jag få veta hur det gick för Cecilia...

I andra delen av detta familjedrama som utspelar sig i 1800-talsmiljö, är det Elisabeth Stiernfors (mellansysterns) fortsatta liv som vi får veta mer om. Blev dock för egen del inte besviken, med tanke på att jag helst hade velat fortsätta följa Cecilias levnadsöde, för det handlar även till stor del om hennes liv tillsammans med den buttert avoge Jacques Rousseau, hösten efter de flyttat till Apelgården 1846. Cecilia börjar så småningom nysta i de mörka hemligheter som bit för bit kommer i dagen vad gäller gårdens tidigare ägare och den tragedi som utspelat sig i huset, vilket tycks så laddat av negativa energier. Samtidigt uppstår det för henne en rad olika utmaningar i det dagliga livet att hantera. Historien om Cecilia griper tag, är oerhört spännande och gör att även denna roman, liksom den tidigare, blir en sådan man helst av allt skulle vilja sträckläsa om möjlighet gavs.

Utgångsläget för de två andra systrarna Elisabeth och Amelie är annorlunda. Under tiden den ytliga yngsta systern Amelie befinner sig i Stockholm, lever det glamorösa livet där och blir med i handlingen via sina skrytbrev hem till Skåne, har systrarnas mor Märta bekymmer i att verka för att mellandottern Elisabeth skall gifta sig med friherren Herr von Strauss. Fann dock inte samma intresse för Elisabeths historia som för Cecilias. Tyckte f.ö. ganska synd om den vänlige Mathias, kändes lite som han fördes bakom ljuset.

Uppskattar verkligen de målande miljöbeskrivningarna, skildringen av herrskap och tjänstefolk, de olika samhällsskikten; bilden av ett folkliv under 1800-talet som så stämningsfullt och trovärdigt levereras med ett lättsamt språk. Får man sia tror jag Frida Skybäcks böcker kommer att bli mycket uppmärksammade och omtyckta av många framöver, även de som inte är vana att läsa historiska romaner, detta passar en riktigt bred målgrupp, gammal som ung. En bokserie jag själv kommer att rekommendera.

Läser för egen del mycket gärna historiska romaner, väljer där i vanliga fall bort de som helt specifikt betecknas som "historiska kärleksromaner" men är nu glad att detta inte hindrade mig då jag valde att läsa Norrsken. Polarnatt är kanske lite mer i den genren (romance) som i mitt fall bara blir för mycket. Men den positiva upplevelsen överväger även för mig, förutom att man blev så engagerad i handlingen/intrigen från första delen upplevs det så fängslande skrivet - det blir aldrig tråkigt! - samt att man med lätthet lever sig in i miljöerna, människorna och tiden på ett väldigt speciellt sätt. Imponerande! Ser fram emot fortsättningen, nästa bok i serien skall enligt uppgift komma under 2016, så väntan blir som tur var inte så lång...

Betyg: 4/5

Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok / CD-bok / Mp3-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / CD-bok / Mp3-bok
Cdon: Inbunden / E-bok / CD-bok / Mp3-bok

"Stjärnfall" av Lars Wilderäng

Stjärnfall
Lars Wilderäng

Med stort nöje tog jag mig an den efterlängtade del två; Stjärnfall av Lars Wilderäng, i den dystopiska trilogin som startade med Stjärnklart (mer om den här). Förlag: Massolit.

I första delen slutade all elektronik att fungera, elförsörjning försvann utan att komma åter. Katastrofen var ett faktum och krissituationen med påföljande kaos ofattbar. Motorfordon slutade fungera, infrastrukturen kollapsade, kommunikationsvägar tidigare tagna för självklara försvann, dammar brast och kärnkraftverken förvandlades till radioaktiva härdsmältor. Försvarsmakten trädde in för beredskap och samhällsskydd så gott det gick. Den militära frontfiguren Gustaf Silverbane (ledargestalt som Bohusläns landshövding) gjorde entré på scenen. Katastrofen var global och total, men berättelsens scenario utspelade sig inom landet; Göteborg, Bohuslän, Karlsborg och Stockholm. Förutom huvudstaden är det återigen på dessa platser handlingen utspelar sig i uppföljaren. Tyckte faktiskt ännu bättre om denna andra del och visserligen är det väl alldeles för tidigt att längta till den tredje och avslutande delen, men det är nu förstås ofrånkomligt.

I Stjärnfall får man återigen möta de karaktärer som figurerat i Stjärnklart, får följa dem hur de anpassat sig till den nya livssituationen, hur de i ledande position försöker stävja ett folk som börjar kräva demokrati, hur man med de ringa medel som fungerar forskar kring det som skett, försöker finna lösningar och svar. Så småningom görs dock en häpnadsväckande upptäckt till vad som orsakat den s.k. Nedsläckningen, och här tar sannerligen författaren ut svängarna rejält vill jag lova, otäckt blir det och faktiskt rena kompletta Arkiv X stämningen. (Nota bene. Arkiv X är seriefavorit nummer ett här - utan konkurrens). Kan ni gissa jag gillade detta?!

Händelseutvecklingen är överraskande, otroligt fantasifull och späckad med dramatik. Thrillers har det blivit några fler än vanligt för mig under det gångna året tack vare deltagandet i Spänningsutmaningen (se nedan) och det här kan jag ärligt säga är den mest spännande roman som jag läst i den utmaningen hittills. Gillar verkligen upplägget där huvudkaraktärerna tilldelas kapitel och att man får full koll på år/datum händelserna utspelas. Bokens första del handlar om tiden efter Nedsläckningen, från "år noll" till den 27 augusti det åttonde året, därefter fortsätter bokens andra delar detta åttonde år. Det här är helt klart en sådan bok jag nog kan garantera blir svår för de flesta att lägga ifrån sig. Dessutom känns det som det för berättelsen gjorts en god faktagranskning, den är välskriven och bra sammanhållen. I Stjärnklart saknade jag mer nyanserade miljöbeskrivningar, men här i uppföljaren är dessa absolut mer framträdande och riktigt bra.

Karaktärerna då? Vaga upplevdes de i förra boken, men det var inget jag uppfattade den här gången, vilket är ganska givet då det gäller ett återseende av dessa hårt prövade människor man redan stiftat bekantskap med, t.ex. Maximilian, Lena Svensson, Anna Ljungberg och Gustaf Silverbane (förstås!). "0" är en ny karaktär jag inte skall gå in på att beskriva, vill inte spoliera läsupplevelsen för er. Men den där Joakim "Jocke" Sorbin... skall väl framstå som modig och orädd, men hans så oförblommerade åsikt om självklarheten att ta sitt liv med ett skott för huvudet om han drabbas av minsta lilla sjukdom, som den värsta sortens självspilling... Nej, för mig blir han inget annat därefter än en feg ynklig stackare, långt ifrån den hjältemodiga krigare han i sin roll antas framstå som. Men trots avsikterna att skapa hjältar i berättelserna måste man ju inte alltid gilla dessa bokkaraktärers åsikter. ;-)

Till sist: Stjärnfall lyser som en strålande stjärnklar uppföljare, och en trogen läsare väntar här nu hängivet på fortsättningen! Smakbitar ur boken bjöds det på i söndags, här finner man dem.

Betyg: 4/5

Finns att köpa på:
Adlibris: Inbunden / E-bok
Bokus: Inbunden / E-bok / Mp3-bok
Cdon: Inbunden / Mp3-bok

Deltog i Spänningsutmaning för augusti månad med denna roman och mer beskrivning om boken och dess handling kan man läsa här. Fler bokomdömen/recensioner i denna utmaning för augusti kommer vid månadens slut att finnas här.

Ätbar trio

Ett ruggigt svårt tema bjöd Lyrans Noblesser på denna vecka, trots att intresset för ätbart och matlagning/bakning ligger mig så varmt om hjärtat! Temat skall denna vecka handla om; "sån't som är ätbart och detta något ska dessutom finnas med i titeln." Okej, gör väl ett försök!

"Berätta om tre böcker vars titel innehåller något att äta! Ni får vara hur kreativa ni vill!"

Börjar med;

Kaffe med rån av Catharina Ingelman-Sundberg
Tyckte väl inte så speciellt mycket om denna kriminalkomedi, första delen i serien om pensionärsligan, kanske har det med trovärdighetsproblem att göra (har själv till största del arbetat inom äldrevård/omsorg), därmed inte sagt att andra uppskattar den och upplever handlingen ha ett ganska stort underhållningsvärde. "Rån" är kanske lite tvetydigt om det går att äta i det här fallet, men kaffet går ju bra att sörpla i sig.


...nästa bok har läsålder 3-6 år, men roar säkert alla åldrar:

Här dansar Herr Gurka av Lennart Hellsing

"Här dansar Herr Gurka
både vals och mazurka
grön är Herr Gurka
grön är hans bror
båda har strumpor
ingen har skor."

Hur bra är inte det! Gurka är helt klart ätbart (speciellt sommartid) och titelns gröna, dansande Herr Gurka i strumplästen torde vara en ganska schysst uppenbarelse.


...och så får jag lov att kanske fuska lite med en kokbok, för inspirerande är den:

Säsongens mat - sund, äkta och närodlad av Ewa Skiöldebrand
Nyttig mat (som gör oss så friska och pigga det nu är möjligt) handlar ju även om att välja mat som är "äkta"; så naturliga och närodlade produkter som möjligt, välja det som årstiden erbjuder. GI-recept och klimatsmarta matval, månad för månad. Rekommenderas! :)

En smakebit på søndag: Stjärnfall

Genom den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan vi ta del av och även själva bjuda på smakbitar, hämtade från böcker som för närvarande läses. Med detta utbyte kan vi ge och få bra boktips.

Väljer den här söndagen två lockande smakbitar ur en precis avslutad roman (valde den även för augusti månads spänningsutmaning). Hade planerat att den skulle räcka längre, men vad gör man med dessa s.k. nagelbitare...? Man fortsätter läsa såklart, och rätt som det är befinner man sig på sista sidan! Kan lugnt konstatera att det är hög spänningsnivå på Lars Wilderängs böcker, detta så här efter att nu läst andra delen i dystopiska trilogin som startade med Stjärnklart och nu följer upp med Stjärnfall. Det är ur Stjärnfall smakbitarna hämtas; den första från sidan 119, då Anna Ljungberg den 15 september är på väg tillsammans med Kilo Lima, en grupp soldater lydande under Gustaf Silverbane, till Chalmers i Göteborg:

"Hisingen var mestadels öde, men boskap betade här och var, och gruppen fick stanna vid ett tillfälle för att släppa över en enorm flock får och lamm, vallade av ett dussin herdar, som alla försvann in bland slyn som nu höll på att täcka in Volvo Torslandas industriområde. Det gick att skymta byggnader bakom buskar och de mindre träd som hade tagit över hela vägen fram till trafikleden, vars spruckna asfalt ändå hölls någorlunda fri. Grästuvor stack upp här och var, men något sly hade inte tillåtits etablera sig.
     Det var tydligt att det inte var långt till garnisonen på Nya Älvsborgs fästning och att militären höll gott om hästar."

...och den andra smakbiten hämtas från sidan 194-195, det är den 15 oktober och hos familjen Stenvik frågar sonen Gabriel vid middagsbordet sin far Filip:

   ""Nedsläckningen, pappa? Är det som när vi släcker lyktan eller blåser ut ljusen?"
     Filip log mot Gabriel. Han var så frågvis, mycket mer frågvis och intresserad av allt än sin storebror.
     "Nej, det var så att datorer fanns i nästan precis allting, även i själva lamporna. Mikrochips eller elektronik kallades det. När nanomiterna åt upp dem slutade allting att fungera och släcktes ner. Ser du de där två hålen i kökslampan?"
     Filip tittade upp mot taklampans tomma socklar. Gamle Nils Andersson hade bott hela sitt liv på landet och det var ingen slump att gårdens förre ägare köpt en kökslampa med plats för åtta vaxljus. Han visste att strömmen gick förr eller senare på landet. Det hade fortfarande inte mörknat helt ute, så de hade än så länge bara fyra av ljusen tända.
     "Det satt glödlampor i hålen innan Nedsläckningen, som lyste jättestarkt."
     Fast det hade varit lågenergilampor. De innehöll kvicksilver och det var inget att riskera att ha kvar inne i huset. Onödigt att behöva förklara lågenergilampor eller LED-lampor för Gabriel, de skulle ändå aldrig fungera igen.
     "När du blir större och börjar skolan kan du få se sådana glödlampor i Svenshögen. Där lyser de igen på riktigt viktiga platser som nanomitcentret och skolan.""

Ofrånkomligt minns man gymnasietiden då lärdomar intogs kring samhällsskydd, krisberedskap, civilt försvar, m.m. Intressant och tänkvärt, men något man inte funderar värst mycket på dagligdags, det skall till en oerhört fantasifull dystopi för det...


Ha en skön söndag, och bevare oss för nanomiter! ;-)

"Norrsken" av Frida Skybäck

Norrsken
Frida Skybäck

En svensk Kate Morton? Detta tyckte jag riktigt, riktigt bra om! Läste ut Norrsken av Frida Skybäck på bara ett par dagar. Glömde tiden alldeles, sent blev det... och morgonen därefter naturligtvis fram med boken under tidiga frukosten för att läsa ut den.

Får erkänna att jag hade grava betänkligheter inför att läsa denna planerade romansvit, bara p.g.a att den förutom historisk roman betecknats som det man numera kallar "romance". Har liksom buntat ihop allt sådant och tänkt att det absolut inte är något för mig, fånigt, töntigt, larvigt... ack vad jag bedrog mig... tja, åtminstone i det här fallet. Men egentligen, varför måste en sådan här förträfflig historisk roman även betecknas "romance", det är ju så mycket mer än så? Och jag menar; relationsdrama ingår ju i alla typer av genrer?

Historiska romaner har alltid lockat mig till läsning, och på senare år har jag kommit att intressera mig speciellt för "ångans sekel"; 1800-talet. Nej, skulle absolut inte vilja leva som under detta århundrade, förfasar mig speciellt över kvinnans förtryckta och ofria situation, som gestaltas så inkännande i Frida Skybäcks dramatiska och sorgliga berättelse om Cecilia och hennes systrar. Kan dock inte låta bli att fascineras över den där expansiva tiden och vart utvecklingen sen bar vidare.

Så, vad menade jag då inledningsvis med; "en svensk Kate Morton"? Tänker då främst förstås på Den glömda trädgården, en roman jag tyckte var rent fantastisk, och upplägget med att varva kapitlen för olika tider, som bit för bit pusslar ihop den sanna bildens helhet på förträffligt vis, finns även i Norrsken. Uppfattar det skickligt välskrivet och berättartekniskt genialt, det blir ett otroligt driv och ett sant nöje att läsa. En för mig ny favoritförfattare - tror bestämt så är fallet, för uppföljaren Polarnatt har jag naturligtvis börjat läsa och återigen är jag fast! :)

Betyg: 5/5

"Anna Svärd" av Selma Lagerlöf

AnnaSvärd
Selma Lagerlöf

Anna Svärd av Selma Lagerlöf är sista delen i romansviten Löwensköldska ringen. De första två i trilogin kom ut 1925 och den sista några år därefter; 1928.

Det är en ganska tragikomisk historia detta, och jag går här inte in för att analysera den djupare än som ren underhållning. Stort underhållningsvärde garanteras! Har nu i tät följd läst de tre delarna som ingår i romansviten och uppskattar nu denna sista del som den bästa. Har en känsla av att man får störst behållning av dessa böcker genom att läsa hela serien i rätta ordningen och har man läst de första två delarna bör man absolut inte missa denna sista del. Tyckte Anna Svärd var helt lysande, tills jag kom till slutet som lämnade handlingen öppen för fortsättning och inte kändes som något riktigt avslut.

Utmärkande karaktärer i Anna Svärd är - förutom den rediga och praktiskt lagda dalkullan Anna Svärd själv - Annas make; prästen Karl Artur Ekenstedt, som drar olycka över allt och alla som kommer i hans väg, på samma vis som den förfärliga Thea Sundler.

Karl Artur har alltså enligt "Guds befallning" ingått äktenskap med Anna Svärd, efter den brutna förbindelsen med Charlotte Löwensköld. De olika livsöden som man lärt känna i de tidigare två böckerna vävs samman i denna sista del. Man blir otroligt engagerad i de olika karaktärerna som skapar stora kontraster av sympatier och antipatier, en medryckande historia och dramatisk händelseutveckling med färgstarka personligheter, som hade varit helt otadligt fantastisk... med ett annat slut.

Betyg: 4/5

Tema med land i titel

Temat denna vecka hos Lyrans Noblesser handlar om länder och om folk som bor i dem. Dessutom ska detta finnas med i titeln.

Berätta om tre böcker vars titel innehåller något land!

Samtliga valda böcker nedan är lästa sedan denna bloggs tillkomst (kan därför länka till inläggen). Enkelt blir det då förstås att för mig återge beskrivningen i korthet för dessa:

Käre ledare; min flykt från Nordkorea av Jang Jin-sung
Jang Jin-sung berättar om hans och sin kamrats flykt från Nordkorea. Dessförinnan får vi veta vad som föranledde flykten och en redogörelse för Jang Jin-sungs liv innan detta inträffade. Slutligen får man ta del av hur hans liv i frihet som sydkoreansk medborgare ser ut idag.
Jang var i Nordkorea en högt uppsatt tjänsteman i propagandaapparaten, är därav en avhoppare som fått insyn i vad som försiggått på högre nivå i detta slutna, väldigt egendomliga, land och uppgifterna han lämnar är på så vis unika, intressanta... och såklart häpnadsväckande!

Amerikanska gudar av Neil Gaiman
Forntida mytologins gamla gudar och materialistiska "nya gudar" (kontokortsgudar, internetgudar, TV-gudar och konsumtionsgudar i olika former) kombineras med amerikanskt småstadsliv. Gudarna som vandrar inkognito bland människorna är för sin existens beroende av människors tro och offer, de gamla gudarnas existens har försvagats på bekostnad av de nya gudarna. Situationen bäddar för en slutgiltig uppgörelse mellan gamla och nya gudar. Det amerikanska småstadslivet berättades charmigt och var mysig läsning.

Kanada av Richard Ford
Berättarrösten tillhör Dell Parsons i nutid och handlingen i berättelsen rör sig (förutom korta släkthistoriska tillbakablickar) från tiden i Great Falls, Montana, i början av 60-talet, tiden strax innan hans föräldrars bankrån och tiden som därpå följde och som förde honom till Saskatchewan, Kanada. Det blir en berättelse om hur han som 15-åring fick uppleva ett högst ovanligt levnadsöde och med en slags inre styrka klarar sig igenom förluster, övergiven utsatthet, mörker och grymhet. Mycket otäcka händelser inträffar i unge Dells liv som kantas av otrygga relationer till udda, labila och tidvis skrämmande personer i den omgivning han tvingas in i. Det är också en berättelse där han i detalj beskriver sin far, mor, tvillingsyster, Amerika i ett tidsperspektiv, liksom då lite även om Kanada. Berättelsen binder ihop ett då med ett nu. Välskriven roman som jag verkligen kan rekommendera att läsa.