onsdag 16 januari 2019

"Fågelfångarens son" av Richard Hobert

Fågelfångarens son av Richard Hobert.
Förlag: Bokfabriken. Bokus | Adlibris | Cdon | Akademibokhandeln. Läste boken som recensionsexemplar (inbunden). ISBN: 9789176299753

"Högaktuella filmregissören Richard Hobert gör skönlitterär debut med romanen Fågelfångarens son om en bondefamilj på Färöarna under sent 1800-tal. En roman baserad på en verklig historia, om den lilla människans livsvillkor som med sina konsekvenser rör vid vår egen samtids komplicerade kärleks- och familjerelationer.

En del karlar och kvinnor passar inte ihop på alla sätt ... Jag har en bok som en berömd doktor i Paris har skrivit ...

Enligt färöisk lag förlorar fårfarmaren och fågelfångaren Esmar sitt markarrende om han inte inom ett år får en son, en arvinge. Han skulle då tillsammans med fru och barn behöva lämna hus och mark och det liv de byggt tillsammans.

Johanna och Esmar som hittills bara har fått döttrar vågar inte lita till slumpen än en gång. De måste göra allt för att öka sina möjligheter. De får hjälp av den svenska värdshusvärdinnan Livia som med sina egna känslor på spel tvingas sätta ihop ett hemligt arrangemang, en sexuell förbindelse utöver äktenskapets lagar. Ingen av dem anar vilka följder deras försök till räddning kommer att få."

Denna lilla nätta roman kom som ett överraskande recensionsexemplar med posten. Till att börja med bör jag nog nämna att den här sortens rena relationshistoria tyvärr inte alls är min kopp te. Så helt lätt är det inte att vara rättvis i bedömningen, då det gäller en bok jag inte alls själv skulle ha valt att läsa.

Fågelfångarens son är hursomhelst en snabbläst bok, korta kapitel och ett sidantal på bara lite drygt 200 sidor.

Historien lär bygga på en verklig händelse under 1800-talet. Berättelsens intrig startar med att Esmar och hans hustru Johanna gör ett galet val, allt för att få en son som arvinge. De friska, välskapta och skärpta döttrar de redan har duger inte, att behålla markarrendet är det viktigaste. Bara en sådan sak. Redan där har jag lust att sluta läsa...
Nåväl, en son och arrendet framförallt, och på vägen dit skyr de inga medel. Beslutet som sen tas leder till oväntade förvecklingar. Mer om handlingen än så nämns inte här, för att inte avslöja för mycket.

Det hela utspelar sig på Färöarna, de levande natur- och miljöbeskrivningarna var det som tilltalade mest och ändå gav mig någon slags behållning av att läsa boken. Karaktärerna och deras apparition fick jag ingen som helst positiv känsla för, brydde mig egentligen inte alls om hur det skulle gå för dem. Kanske skulle karaktärsbeskrivningarna ha behövt vara mer utvecklade? Själva intrigen i sig gjorde mig mest irriterad, så måhända hade det inte spelat någon roll? Att boken är skriven lite som ett filmmanus (med kapitel liksom scener i ett skådespel) är alls inte konstigt, författaren är manusförfattare, regissör och kompositör. Fågelfångarens son är Richard Hoberts romandebut. Boken skall tydligen också bli just film, en film som väntas ha premiär nu i vår.

Sammanfattning: En snabb, men ändå rätt välskriven berättelse. De filmiska natur- och miljöbeskrivningarna gav plus i kanten och flyttade upp betygsbedömningen till en trea. Intrigen varken intresserade eller berörde mig, ej heller karaktärerna. Boken går fort att läsa, ett slags lättflyktigt tidsfördriv för stunden, möjligen kvarlämnande en lätt irritation. Men för er som gärna läser rena relationsdrama (här i historisk tappning) är det ju förstås ett riktigt hett boktips! Så "lyssna" inte på mig, döm själva.😊

Obs! De allra svåraste bokbloggs-recensionerna att skriva är för den typen av böcker som inte passar ens smak (det är alltför lätt att rulla ihop sig med taggarna utåt). Så ta därför även del av andras recensioner som säkert kan ge boken bättre rättvisa än vad jag haft möjlighet att ge ovan.

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Betyg: 3/5

Andra bokbloggare om Fågelfångarens son:
Boklysten
Villa Freja
Zellys Bokhylla


1 kommentar:

  1. Jag är verkligen jättesugen på att läsa den, men har sett att den fått väldigt blandade recensioner.

    SvaraRadera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)