måndag 1 april 2019

"Törnrosor" av Stephen King & Owen King

Törnrosor av Stephen King & Owen King.
Albert Bonniers Förlag. Bokus | Adlibris | Cdon | Akademibokhandeln. Läste boken som bibliotekslån (inbunden). ISBN: 9789100175863




"Över en natt faller världens kvinnor i en märklig sömn. Pandemin sprider sig i takt med att tidszonerna släcks. Om de väcks blir kvinnorna livsfarliga. Och medan de sover befinner de sig på en helt annan plats. I en småstad i Appalacherna kämpar sheriff Lila Norcross för att hålla sig vaken medan männens ociviliserade sidor tar över allt mer. I jakten på botemedel utspelas en kamp på liv och död."





Idén är ju toppen, kunde ha blivit så fantastiskt bra, men det blev det inte. Förutom själva idén tyckte jag även riktigt bra om det övernaturliga, på sättet det integreras i berättelsen och hur det framställs. En del karaktärer känner man sympati för, vilket också alltid är positivt enligt mig. Såklart fanns någon spännande episod som fängslade mig extra mycket, men långtifrån alla sådana spänningsmoment gjorde det. Ofta upplevde jag någon slags övertydlighet som blev för intensiv, inte så säker på att det hör till Stephen Kings sätt att skriva, för det är ju verkligen inte gott att veta då sonen Owen King är medförfattare. Har inte läst något av endast Owen King tidigare, så hur skall man kunna veta?

Själva problemframställningen som historien för fram är ju superviktig, och boken väcker helt klart tankar efteråt! I samband med att jag skulle skriva det här bokomdömet såg jag filmen om sångerskan och skådespelaren Josefin Nilsson (hon i Ainbusk Singers, ni vet?), filmen går att se på SVT Play här. Män (i olika åldrar) som trakasserar, tråkar, psykar, begår våldsbrott mot kvinnor (i olika åldrar) är ju verkligen ett problem, och ett riktigt stort problem om man dessutom räknar in följdverkningarna. I Kings fiktiva småstad Dooling verkar allt sådant ha förekommit flitigt, och så helt plötsligt faller alla kvinnor/flickor (från spädbarn till åldringar) i sömn, vävs in i kokonger, helt oförklarligt. Hur blir då situationen bland alla dessa testosteronstint våldsbenägna och skjutglada män? Gissa.

Upplevde det hela väl extremt, inte särskilt trovärdigt att en sådan stor majoritet av den manliga befolkningen i en stad skulle kunna bli så pass ociviliserade, men jag tror ändå att själva chockverkan tjänar ett syfte. Att skaka om oss.

Kulturella skillnader kan säkert göra att jag inte riktigt kan ta till mig fokuset på skjutvapen och droger, som är så framträdande i amerikanska romaner. Under de 200 sista sidorna - då destruktiviteten var på topp - fick jag lust att bara ge upp, men för en bok som ligger på över 700 sidor känns det liksom inte som något alternativ... dessutom fanns där ju en annan lugnare värld att också hålla koll på, den värld som kvinnorna befolkade under sin sömn.
Upplevde boken för lång (brukar egentligen inte känna så inför böcker av Stephen King annars) och personerna på tok för många (till sist brydde jag mig inte ens att försöka hålla koll på vilka alla var). Hursomhelst är jag ändå glad för att boken lästes ut i sin hela längd, för visst gav den behållning. Och som sagt; idén är utmärkt!

Tidigare blogginlägg om boken finns här (smakbit).

Betyg: 3/5

Andra bokbloggare om Törnrosor:
Bokhuset
...med näsan i en bok...
Bims Blogg


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)