torsdag 11 juli 2019

Helgfrågan v. 28 Sommaredition


Mias bokhörna arrangerar inför varje veckoslut helgfrågan. Såhär skriver Mia:

"Vad läser du nu? Bonusfråga: Vad hittar ni på [...] ?"

Verkar på senare tid ha fått fatt i böcker jag lätt fastnar i. Först var det Höjden av förändring som var så vansinnigt svår att slita sig ifrån. Efter att den var utläst fångade Prepping: Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta (Anna-Maria Stawreberg) mig fullständigt totalt, och på den vägen är det. På sätt och vis har en faktiskt varit någon sorts prepper utan att reflektera över det. Tror för det första det beror på en uppväxt på landsbygden och att man därmed är upplärd från början att typ t.ex. vara förberedd på att strömmen kan gå under längre tid eller liknande självklara grejer. Att ta sig till en BOL = Bug out location, d.v.s. ställe på landet att ta sin tillflykt till vid kris/katastrofscenario/oförutsedda händelser (eller som tydligen preppers kallar något sådant: SHTF = Shit hits the fan), behöver en heller inte göra, bor uppenbarligen på ett sånt ställe. De där 4 poängen i friluftsmetodik blir jag bl.a. påmind om när jag läser boken, bra kunskap att plocka fram ur minnet, liksom sjukvårdskunskap och liknande. Men resten, vad bör man tänka på? Den här boken känns verkligen som en komplett handbok sprängfylld med praktiska tips och råd. Mycket tänkvärt att ta till sig.
En lånebok detta, men oj vad jag vill äga den, sällan ha-begäret känts så stort. Fast som fysisk bok då förstås, utifall strömmen går.😉 Allvarligt talat, detta med krisberedskap är oerhört viktigt att få bättre fokus på, för alla. Leta åtminstone upp broschyren "Om krisen eller kriget kommer", den har ju alla landets invånare fått.

Bonussvar: Hitta på och hitta på... ska väl gå ut på en skogsrunda med yngsta hunden innan middagen. Sen blir det nog lite läsning av Prepping igen.😊


Andras svar finns länkar till här


14 kommentarer:

  1. vi kan inte ens spola på toa utan el.... mina föräldrar bodde i lägenhet i Tuve när marken tasade för fyrtio år sen, kall november, inget vatten i höghusen på området, kallt, min lillasyster fick sova mellan mina föräldrar, lite varmare.... svårt att vara förberedd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men oj! Var tvungen att kolla upp "Tuveraset". Inträffade tydligen den 30 november 1977 (var bara 8 år då). Lär alltså ha varit en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid... läskigt.

      Radera
  2. och så hade vi total snökaos i Göteborg typ 1995, alla stora fabriker stängda, Volvo och alla andra, skolor stängda, allt... sjuksköterskor åkte skidor till jobbet, militärer hjälpte till, inga affärer... detta varade några dagar (och min familj fyra barn hade ganska tomt i kylskåpet, inte hunnit handla på hela veckan... skulle göra det på fredag)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst minns man väldigt skarpt sådant, själv har jag stormen Alfrida (januari i år) inetsat i mitt minne för säkert lång tid framöver. Snökaos har man varit med om några genom åren, men den i Göteborg då måste ha varit en av de värre. Alltid bra att ha en buffert med vatten och konserver/torrspecerier hemma, precis som det var vanligt att man hade förr i tiden. On demand-samhället är sårbart.

      Radera
  3. Den boken har jag sett på jobbet. Skogsrunda med hunden låter mysigt. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp! Det är mysigt, särskilt sommarkvällar när myggen inte är så ettrig.
      Prepping är en bok värd att hållas synlig. Tror begrepp som prepping/prepper fått en negativ klang p.g.a. förutfattade meningar, ganska synd då det rör ett väldigt viktigt ämne. Finns ju olika grad av sådan förebyggande krisberedskap, tror säkert bara det är ett fåtal som hör till den där extremsorten preppare som många ser framför sig.

      Radera
  4. Hm. Man kanske borde vara en prepper, i alla fall lite grann ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Lite är bättre än inget. Bra att ta lärdom av hur det var förr, på skafferiernas och jordkällarnas tid. Tydligen så fanns det beredskapslager (med medicin, tvättmedel, drivmedel, mat, metaller, etc.) utspridda över Sverige under en tid, men när vi gick med i EU såldes dessa livsmedelslager ut och numera förväntas alla invånare själva ta ansvaret för sådan beredskap, under åtminstone några dagar (sedan 2016 är rekommendationen under minst 72 timmar). Viktigt att vara medveten om tycker jag.

      Radera
  5. Krisberedskap är något man sällan tänker på till vardags. Bor i lägenhet så skulle nog vara rätt utsatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror det är bra att få upp krisberedskap till medvetandenivå även i vardagen. Finns många bra tips på hur man hanterar en kris även om man bor i lägenhet. Men du har rätt, man är mer utsatt i en lägenhet i en stad, även om jag nog inte kände det så här på landet i vintras när det var värstingstorm och träden föll över hus, el- och teleledningar, om det ville sig illa.

      Radera
  6. Promenad i skogen är ju härligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det, särskilt stilla svala sommarkvällar då solen är mildare än på dagen.

      Radera
  7. Jag stoppar nog mest huvet i sanden, tyvärr. Annars blir det utflykter då och då. Var i Norrköping igår. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan väl lyfta huvet lite grann ur sanden för krisberedskap... och kika en smula med ena ögat kanske? ;)
      Har nog faktiskt varit i Norrköping, men det måste ha varit evigheter sedan.

      Radera

Ett särskilt tack till de som tar sig tid för att lämna en kommentar. :)